Bild: Gunnar Jönsson
Ny forskning om kroppsburna kameror
Publicerat 10 januari 2024
Kroppsburna kameror som kan spela in, är utrustning som blivit allt vanligare bland ordningsvakter. Syftet är att skapa en bättre arbetsmiljö genom att avvärja hot och våld och om det inte går kan kameran dokumentera det som sker. Men användningen är inte utan etiska problem, konstaterar forskare i en studie.
Ordningsvakter har en utsatt arbetsmiljö där både hot och våld är vanliga inslag. Tanken med att utrusta vakter med en väl synlig kroppsburen kamera är att den ska ha en lugnande effekt och därmed förbättra arbetsmiljön. Men har den nya utrustningen minskat hot- och våldsincidenterna? Det har Christel Backman och Cecilia Hansen Löfstrand, som är docenter i sociologi vid Göteborgs universitet, undersökt genom att bland annat göra intervjuer med ordningsvakter, nyckelpersoner på säkerhetsföretagen och fackliga representanter.
Hittills saknas forskning om ordningsvakters användning av kroppskameror. Däremot finns en hel del amerikanska studier av polisers användning av kamerorna.
Kamerorna har ofta en lugnande effekt
I intervjuerna upptäckte forskarna att kamerorna främst fyllde två funktioner.
– Flera upplever att kameran hjälper till, att de får färre okvädningsord och om de ska avvisa en person kan det vara lättare om de uppmärksammar på att de har kamera och kan filma, säger Christel Backman.
Ibland räcker det med att ordningsvakten bara visar att hen har kameran för att den ska ha en lugnande effekt. Kameran behöver inte ens startas.
– Om det trots allt uppstår en situation kan filmen som spelas in användas av polisen och i förlängningen i rätten som bevis.
Flera ordningsvakter tyckte också att kamerainspelningen var en trygghet och hjälp för att i efterhand kunna visa vad som verkligen hänt, för polis men även för arbetsgivaren i samband med anklagelser och polisanmälningar om att vakter använt övervåld. Att det både är bild och ljud gör att den som ser filmen i efterhand får en bättre förståelse, ansåg vakterna.
När vakterna väljer att starta kameran så är det tydligt för den som står framför att det spelas in. Men det finns också möjlighet att göra dolda inspelningar där det ser ut som att kameran är avslagen fast den spelar in. Det är en funktion som kan användas om vakten upplever att situationen kan förvärras med en öppen inspelning men att de ändå vill dokumentera vad som händer. Eller om man vill dokumentera en händelse i väntan på att polis ska komma till platsen. Vakterna kunde också använda dold inspelning i preventivt syfte, ifall de misstänkte att något kanske skulle komma att hända
De dolda inspelningarna är dock inte helt utan problem. Forskarna konstaterar att det både finns ett etiskt perspektiv och ett rättssäkerhetsperspektiv som säkerhetsbranschen och lagstiftarna bör vara uppmärksamma på och vara vaksamma på.
De väljer bort att bära kamerorna
Generellt var de ordningsvakter som intervjuades positiva till att bära kamera. Men det är inte alla som väljer att göra det och forskarna ville veta hur kollegorna ser på de som väljer bort kamera.
Läs hela forskningsrapporten:
Patrullerande ordningsvakt: kroppskamera för skydd, kontroll och brottsbekämpning
De svar som forskarna fick handlade om att en del av de som väljer bort kamera har jobbat länge i branschen och underförstått inte ville ha ny teknik att handskas med. Andra är verbala och hanterar oroliga situationer genom att prata sig ur dem och hamnar sällan i hotfulla situationer på grund av sin verbala förmåga.
Anita Gullberg
Mer om Hot och våld
-
Frilansande journalister får stöd mot hat och hot
Hot och våld • Journalister som utsätts för hat och hot kommer få ett stärkt skydd på initiativ av regeringen.
-
Allt fler polisanmälningar om våld i skolan
Hot och våld • Allt fler lärare och elever polisanmäler våldsbrott i skolan, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet.
-
Lärare får hjälp att hantera föräldrars arga mejl
Hot och våld • Forskare från Malmö universitet har tagit fram en verktygslåda för att hjälpa skolor att hantera digitala aggressioner mot skolpersonal. Det vanligaste exemplet är arga mejl från vårdnadshavare.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Ljudbubblor skapar arbetsro på kontoret
Buller • Martin Ljungdahl Eriksson, forskare på Högskolan i Väst, har tagit fram en stol med högtalare som skapar en ljudbubbla där användaren själv kan välja sin ljudmiljö.
-
Dålig säkerhet vid cykelresor i tjänsten
Arbetsolyckor och arbetsskador • En ny studie av trafiksäkerheten hos hantverkare och omsorgspersonal visar på allvarliga brister.
-
Positivt att låta anställda ha inflytande på ny teknik
AI • Om facket är med vid införandet av automatisering och AI gynnar det både företaget och de anställda, visar en ny avhandling.