Bild: Mostphotos
Naturligt med vårtrötthet
Publicerat 19 april 2016
Lider du av vårtrötthet? Håll ut, det är naturligt och kan förebyggas. Sannolikt är du känslig för hur vårljuset påverkat dina hormoner, signalsubstanser och dygnsrytmen i din kropp.
Som de biologiska varelser vi är påverkas vi både fysiskt och psykiskt av årstidernas ljus och mörker. Att känna sig nedstämd på hösten när ljuset försvinner och dagarna blir kortare, är inget ovanligt. Men att känna sig deppig och trött på våren, när ljuset är tillbaka, är inte det konstigt? Nej, inte alls, enligt psykiatern Baba Pendse. Han har forskat om årstidsbundna depressioner och vet vilken betydelse dygnsrytmen har för vårt mående.
– Allt beror på vår inbyggda 24-timmars klocka. Den styr hormoner och signalsubstanser i hjärnan och gör att vår dygnsrytm fungerar bra. Men när dygnsrytmen inte fungerar, som vid jetlag eller årstidsförändringar, blir vissa mer påverkade än andra, säger han.
Det som händer vid årstidförändringar är att hormonhalter och halter av vissa signalsubstanser förändras. Förändringarna kan påverka både vår sömn och vårt psykiska mående. När det blir ljusare sjunker det nattliga hormonet melatonin, samtidigt som stresshormonet kortisol och signalsubstansen serotonin ökar. Resultatet blir att vi får mer energi, samtidigt som vi kan känna oss både trötta och nedstämda. Vilket beror på att kroppen reagerar snabbare än knoppen.
– De ämnen som styr vårt psykiska mående hänger inte alltid med och det kan ta tid för hjärnan att komma ikapp och tro på kroppens ökade aktivitet. Men det är viktigt att säga att det för de allra flesta människor handlar om ganska beskedliga förändringar.
Men för den som tycker att årstidernas växlingar är problematiska, finns hjälp att få. Ett enkelt sätt är att vara ute i naturen och följa naturens rytm. Är vi ute i dagsljus även under vinterhalvåret kan årstidsövergångarna mildras, och vårens ljus blir inte en chock. Ett annat tips är att äta, sova och motionera regelbundet, se till att hålla sin dygnsrytm och gå och lägga sig senast vid midnatt. Även ljusterapi och antidepressiv medicin kan ha bra effekt, enligt Baba Pendse.
– För många kan det räcka med några dagars ljusbehandling, för att sedan må bra resten av året. Jag brukar faktiskt också uppmuntra patienter som har det besvärligt att lägga om sina semestervanor. Kanske spela golf i stället för att gå på nattklubb, säger han.
Carin Hedström
Mer om Må bra
-
Så slutar du ta jobbet så personligt
Må bra • Ligger du vaken och grubblar över något som hände på mötet eller läser du ofta in en kritisk underton i kommunikationen med kollegor? Att ta jobbet för personligt är vanligt, men det går att bryta mönstret.
-
Stressad? Därför ska du inte hoppa över lunchen
Må bra • Nästan var fjärde yrkesverksam hoppar över lunchen minst en dag i veckan och de flesta gör det på grund av stress. Men enligt dietisten Maria Sitell leder det till att man får mindre gjort och presterar sämre.
-
Dagsljus viktigt för hälsan
Må bra • Den som jobbar inomhus under årets mörka månader får i regel alldeles för lite dagsljus. Men det finns knep för ta vara på de ljusa timmarna.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Stressad? Därför ska du inte hoppa över lunchen
Må bra • Nästan var fjärde yrkesverksam hoppar över lunchen minst en dag i veckan och de flesta gör det på grund av stress. Men enligt dietisten Maria Sitell leder det till att man får mindre gjort och presterar sämre.
-
Dagsljus viktigt för hälsan
Må bra • Den som jobbar inomhus under årets mörka månader får i regel alldeles för lite dagsljus. Men det finns knep för ta vara på de ljusa timmarna.
-
Arbetsrelaterad stress ökar risken för hjärtbesvär
Stress • Obalans mellan ansträngning och belöning på jobbet kan fördubbla risken för att utveckla förmaksflimmer. Det framkommer av en vetenskaplig studie som Hjärt-Lungfonden tagit del av.