Var tredje person har haft en panikattack

Ungefär var tredje person har någon gång drabbats av en panikattack, ibland stannar det vid en enstaka attack men för andra kan det bli återkommande och övergå i det som kallas paniksyndrom.

Bild: Privat

– Paniksyndrom är när det håller i sig över längre tid med återkommande panikattacker. Man blir så rädd att det ska komma igen så att rädslan i sig blir begränsande och gör att man undviker att göra saker. Man går till exempel inte och tränar för att man är rädd för att få hög puls, säger Charlotte Ekström, psykolog hos Feelgood.

– Men man kan ha enstaka panikattacker utan att det leder till paniksyndrom, säger hon.

Stress, ångest och hög press kan utlösa panikattacken

Vad som utlöser en panikattack är individuellt men det finns gemensamma nämnare.

– Det är personer som redan känner mycket krav på sig. De upplever i hög grad annan stress, ångest eller press. Depression kan också påverka. Ohälsan ligger någon annanstans, inte i själva panikattacken. När vi tar emot personer som drabbats så tittar vi på vad som händer i övrigt i deras liv. Ofta är det relaterat till att personen redan har en hög belastning som gör att man är mer sårbar.

Kroppens reaktion vid en panikattack är samma som när vi utsätts för verklig fara. Charlotte Ekström jämför med att springa på en orm i skogen. Då utsöndras bland annat adrenalin och kortisol och kroppen gör sig redo för flykt.

– Vid en panikattack har hjärnan gjort en feltolkning av situationen. Det finns inget yttre hot men kroppen reagerar så.

Symptomen är kraftiga och kan upplevas skrämmande. Många har åkt till akuten övertygade om att de drabbats av en hjärtinfarkt eller någon annat allvarligt tillstånd. Vissa kan känna att de håller på att tappa kontrollen och bli galen.

– Det är bra att kontrollera att det inte är något fysiologiskt. Men om det går över efter 15–20 minuter och du inte har några symptom kvar då är det en panikattack och det är ofarligt även om det är obehagligt. Kvarstår symptomen då kan det vara något annat.

När en panikattack väl satt i gång är det svårt att stoppa den eftersom det är en stark stressreaktion som kroppen satt i gång.

– Vad man kan göra är att försöka trygga sig själv och resonera att det här är en panikattack och det är inte farligt. Den går över. Men att bromsa en attack som börjat är svårt.

Det som på sikt hjälper är att arbeta med de bakomliggande orsaker som gör dig sårbar och leder till attackerna. De stressorer som är det verkliga problemet. Det kan man göra på egen hand eller ta professionell hjälp, beroende på hur svåra problemen är.

– Det vi märker är att om man kan börja jobba med de verkliga problemen så minskar också panikattackerna.

Fråga vad personen behöver för hjälp

Att lära sig mer om vad som händer när man får en panikattack är också en väg för att bättre kunna hantera situationen.

– Ju mer du vet desto bättre kan du hantera situationen.

Finns det något som jag som utomstående kan göra för att hjälpa en person som får en panikattack? Kanske om en kollega på jobbet drabbas.

– Om det är en person som är öppen om det så är det bra att ha en dialog innan och fråga vad det är som hjälper och vad den personen behöver när en attack kommer.

– Men om du inte vet om utan plötsligt ser en kollega få en panikattack så är det allra viktigaste att försöka hålla sig lugn själv. Om det är möjligt fråga personen om du kan hjälpa på något sätt. Finns det en öppning för det, så hjälp personen att trygga sig själv.