Bild: Istock
Ny tjänst ska göra cykelpendlingen säkrare
Publicerat 26 mars 2022
Varje dag görs en miljon cykelresor i Sverige, många av dem till och från jobbet. Samtidigt är cyklister den grupp som är värst drabbad vad det gäller allvarliga trafikskador. Nu kommer en tjänst som ger förslag på den säkraste cykelvägen.
Den som ska cykla från en plats till en annan använder sig ofta av kart-appar för att hitta en bra resväg. Då får man oftast förslag på den snabbaste cykelvägen.
– För den som cyklar är det kanske inte alltid snabbaste vägen som är väsentlig utan i stället den säkraste vägen. Den tjänst vi utvecklat ger förslag på vägar som undviker de mest olycksdrabbade platserna för cyklister, säger Sonja Lakner som är VD på teknik- och innovationsföretaget Futurice som tagit fram ”The Safe Route”
”The Safe Route” är en karttjänst på webben som baseras på information från Transportstyrelsens databas om vilka korsningar och vägsträckor som är mest olycksdrabbade för cyklister. Än så länge går karttjänsten bara att använda i Stockholm, eftersom det är flest som cyklar där och det finns bäst data att tillgå.
– I framtiden skulle vi även vilja ha med flödesstatistik på vissa vägar och information om olyckor och pågående vägarbeten. Men det hänger på hur mycket data i realtid vi kan få tillgång till.
Nyligen släpptes en rapport från International Transport Forum där man uppmanar aktörer i OECD-länderna, däribland Sverige, att börja använda tillgänglig data för att skapa prototyper på lösningar som kan rädda liv i trafiken. Dessutom finns visioner och målsättningar runt om i landet om att fler ska cykla för både folkhälsans och miljöns skull. I Stockholms läns regionala cykelplan är målsättningen att 20 procent ska ta cykeln till jobbet år 2030.
– En annan aspekt på hur man ska stimulera fler att cykla är att göra cykelbanorna säkrare. Många är rädda för att cykla i stan och senaste åren har elcyklarna i Stockholm drivit upp tempot på cykelbanorna, säger Sonja Lakner.
2 000 cyklister skadas allvarligt i trafiken vare år, och enligt statistik från statens väg- och trafikforskningsinstitut är 81 procent av dem i tättbebyggt område. Statistiken visar också att många av olyckorna sker på gång- och cykelvägar.
– ”The Safe Route” är inte hela lösningen för att minska olyckorna, men det är ett nytt sätt att tänka kring säkerhet i trafiken. I slutändan kan det rädda liv, säger Sonja Lakner.
Gerd Eriksson
Mer om Säkerhet
-
Systematiskt brandskyddsarbete – så funkar det
Säkerhet • Branden på Lisebergs vattenland Oceania i februari är ett exempel på vilka ödesdigra konsekvenser en brand kan få. Men med systematiskt brandskyddsarbete går det att förebygga risker och öka beredskapen.
-
Vägen mot en säkrare arbetsplats
Arbetsmiljöarbete • De som jobbar på våra vägar är en utsatt yrkeskår som många gånger utför arbetet med fara för sitt eget liv. Hot och våld har också blivit en del av vardagen när trafikanterna runtomkring är alltmer stressade och oförstående.
-
Dålig säkerhet vid cykelresor i tjänsten
Arbetsolyckor och arbetsskador • En ny studie av trafiksäkerheten hos hantverkare och omsorgspersonal visar på allvarliga brister.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Med smak av salt och umami
Bildreportaget • De bohuslänska algerna hamnar på såväl Nobelpristagarnas tallrikar som på tyska åkrar och i fransk kosmetika. Arbetsliv följer med ut till havs när havssallad skördas från linor under ytan. Allt som behövs är solljus och saltvatten. Men är konsumenterna redo?
-
Vägen mot en säkrare arbetsplats
Arbetsmiljöarbete • De som jobbar på våra vägar är en utsatt yrkeskår som många gånger utför arbetet med fara för sitt eget liv. Hot och våld har också blivit en del av vardagen när trafikanterna runtomkring är alltmer stressade och oförstående.
-
Förmodligen har du också använt en härskarteknik
Krönika • ”Men gumman!” Orden kom från en yngre manlig kollega, som jag vanligtvis respekterade och tyckte om. Han uttryckte sig vänligt och tanken var nog att låta lite personlig, men det kändes så fel. Helt plötsligt blev jag hans lilla dotter. Jag sa inget, men ångrade mig senare.