Unga tar inte hjälp av chefen

Maria Boström har djupintervjuat unga kvinnor och män i åldrarna 25 till 30 år om synen på den egna arbetsförmågan och vad som påverkar den. Studien visar att oavsett kön eller om de jobbade som läkare, lokalvårdare, ingenjörer eller servitörer så upplevde de alla att ansvaret för upprätthålla arbetsförmågan låg hos dem själva.

– Det är rätt allvarligt när unga människor tycker att de måste ta eget ansvar för sin arbetsförmåga och att de måste klara allt själva. Arbetsgivaren har ju ett stort ansvar för att skapa bra förutsättningar i arbetslivet - det kravet ska inte unga människor behöva känna, säger Maria Boström på Arbets- och miljömedicin i Göteborg.

De intervjuade upplevde att arbetsförmågan ökade om chefen var vänlig och gav stöd, om de var utvilade eller hade bra balans i livet. Men de förväntade sig inte att det var chefens ansvar att motivera eller engagera dem i arbetet eller att hjälpa dem att prioritera och se till att de fick tillräcklig återhämtning. Fackets roll i arbetsmiljöarbetet nämns inte heller i intervjuerna. Maria Boström anser att det är viktigt för de unga att faktiskt veta vem som har ansvar för att kunna ta upp problem eller våga säga ifrån när de har för mycket att göra.

Därför tycker hon att verktygen för att unga ska komma in i arbetslivet på ett bra sätt behöver utvecklas. Det handlar om introduktion, handledning och mentorskap.

– Självklart ska alla få en ordentlig introduktion. Och en handledare. Men det är kanske inte alltid man vågar visa sin osäkerhet för en handledare utan håller en fasad. Jag tror att fler skulle behöva en mentor, en mentor som kan stötta när det behövs och som man också kan visa sig svag och okunnig inför.

De unga vuxna har ett långt arbetsliv framför sig, kanske ända tills de är i 70-årsåldern.
Då behöver de en bra start i arbetslivet för att behålla sin arbetsförmåga, anser Maria Boström.