Du är mer omtyckt än du tror

Vi människor tenderar oftast att överdriva vår egen förträfflighet. Helt i strid med all logik tror vi att vi är smartare än andra, kör bättre bil än de flesta, gör ett bättre jobb än andra och om vi mot all förmodan skulle göra ett misstag så är vi absolut inte värda den kritik vi får.

Fast det finns ett område där det här inte verkar gälla alls och där vi istället systematiskt underskattar oss själva, och det är i mötet med nya människor. Det visar en ny studie publicerad i Psychological Science gjord av psykologer vid bland annat Harvard och Yale.

Testpersoner fick träffa nya bekantskaper under såväl korta som längre möten och utvärderade sedan varandra och själva mötet. Det visade sig att majoriteten av testpersonerna underskattade hur omtyckta de var i den andres ögon, liksom hur bra mötet varit.

Forskarna bakom studien kallar den här felaktiga och känslobaserade tolkningen av möten med nya personer för the liking gap, ungefär sympatigapet på svenska. I en rad olika experiment vände och vred de på det här fenomenet, eller illusionen, för att undersöka i vilka situationer det gäller, vad det beror på och om alla människor är lika drabbade.

En viktig orsak till att konversationer kan vara så svåra är att människor inte vet vad den andra egentligen tycker om en själv, och man därför projicerar sina egna tankar om sig själv på den andra, tankar som tenderar att vara mer negativa än vad verkligheten gör gällande. Resultatet blir att människor systematiskt undervärderar hur mycket andra tycker om dem, som forskarna uttrycker det i studien.

– Testpersonerna verkade vara så uppfyllda av sin egen oro över vad de skulle säga och göra att de inte såg när den andre visade tecken på uppskattning, signaler som våra observatörer i experimenten såg direkt, säger forskaren Margaret S. Clark i anslutning till studien i Psychological Science.

Fast inget ont som inte för något gott med sig. Genom att bli medveten om att den där inre kritikern, som brukar dyka upp strax efter ett möte och sabla ner på varje detalj i ens beteende, rent statistiskt är helt fel ute och inte att lita på kan jobbiga möten förvandlas till positiva. Forskarnas slutsats är att folk gillar dig mer än du fattar, det gäller bara att inse detta.

Andra orsaker till sympatigapet är, enligt forskarna, att vi direkt efter att vi sagt något ofta börjar tänka på hur vi skulle kunna uttrycka det bättre till nästa gång och därför lätt fastnar i en självkritisk bild av mötet. Eller att vi jämför det vi gjorde och sa med en inre idealbild av mötet, en bild som vi bara har tillgång till själva och som inte har någon som helst koppling till hur motparten uppfattade mötet i verkligheten.

Studien visar också att vi i samtal ofta tror att vårt inre syns utåt, att vår nervositet och alla snurriga tankar är direkt uppenbara för den vi talar med. Fast så är det givetvis inte, och särskilt inte vid nya bekantskaper, de har ju bara våra yttre beteenden att gå efter. Dessutom, och det är något som alla kan hämta lite tröst och lugn ur, så är vi enligt studien omedvetet trevliga.

År av övning har format oss till diskussionspartners som instinktivt skrattar, ler, pausar, gestikulerar och talar på ett sätt som speglar och är i synk med den andre. Något som omedvetet hjälper oss att få tillstånd förvånansvärt följsamma konversationer och möten, skriver forskarna i studien.

Så även när vi är som mest spattiga och uppe i våra egna tankar så jobbar kroppen och vårt undermedvetna alltså på och hjälper oss att vara sociala och trevliga. Det kan vara värt att tänka på efter att vi haft ett, till synes, misslyckat möte med en ny kollega eller kundkontakt. Istället för att börja undvika den personen så är det bättre att lyssna till statistiken: den andra personen uppskattade sannolikt vårt sällskap mer än vi tror.