Håret avslöjar stressnivån
Publicerat 5 februari 2018
Forskare vid Linköpings universitet håller som bäst på att samla in hårtestar från 4 000 personer för att undersöka hur stressade vi är och vilka yrkesgrupper som jäktar mest. Håret ger svaret.
– Det går att mäta stressnivån via saliven, men den ger bara en fingervisning om hur de senaste tjugo minuterna varit. Huvudhåret däremot visar stressnivån senaste månaderna. Ja, ända upp till två år tillbaka, säger Tomas Faresjö som är professor vid avdelningen för samhällsmedicin vid Linköpings universitet.
Det är ämnet kortisol i ett hårstrå som ger facit. Ett livsnödvändigt stresshormon som kickar igång kroppen varje morgon och sköter vår dygnsrytm. Vi har mer av det på morgonen än under eftermiddagen och kvällen. Det behövs också för att vi ska kunna mobilisera och gasa vid tillfälliga arbetstoppar eller som skydd mot faror av olika slag. Men ligger nivån för högt under för lång tid är det skadligt för oss.
– Med den här studien kan vi komma ett steg närmare vetskapen om hur långvarig stress påverkar riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Och genom att vi samlar in hår från så många olika yrkesverksamma personer kommer vi samtidigt att kunna se vilka yrkesgrupper som är mest utsatta, säger Tomas Faresjö.
Håret växer ungefär en centimeter varje månad och varje centimeter ger fakta om stressnivån en månad bakåt. Och det ska vara huvudhår som är klippt så nära huvudet som möjligt. Forskargruppen i Linköping använder sedan en metod där de bland annat frystorkar hårstråna för att få fram mängden kortisol. Det är den mängden som ger svart på vitt om stressnivån i kroppen. För det är inte alltid att den som känner sig mest stressad i själva verket är det rent biologiskt. Eller tvärtom. Det är skillnad på biologisk och upplevd stress.
– I en tidigare studie tittade vi specifikt på sjuksköterskor och bibliotekarier och trodde kanske att vi skulle se lägre stressnivåer hos bibliotekarierna eftersom de jobbar i en mer fridfull miljö. Men så var det inte, stressnivån var lika i båda grupperna.
Genom den femåriga studien på Linköpings Universitet får Tomas Faresjö och hans forskargrupp fram riktvärden att utgå ifrån för att sedan mäta stress och se vad som påverkar oss mest.
– Förhoppningen med studien är att vi på sikt ska kunna bidra till att minska stress bland yrkesverksamma och att våra resultat ger möjligheter att jobba förebyggande för att minska risken med hjärt- och kärlsjukdomar i samband med långvarig stress, säger Tomas Faresjö.
Insamlingen av hår ska vara klar till sommaren, sen tar analyserna vid.

Gerd Eriksson
Mer om Stress
-
Så vet du om du är en arbetsnarkoman
Återhämtning • Smygjobbar du på familjesemestern och i tv-soffan på kvällen? Hamnar du ofta i konflikter med dina nära och kära över att du jobbar för mycket? I förlängningen påverkar det både din hälsa och dina relationer negativt.
-
Distansarbete kan bli en stressfälla
Hybridkontor • En ny undersökning visar att distansarbete, tvärtemot vad många tror, kan leda till mer stress. I varje fall för den grupp som arbetar mer än halva tiden på distans.
-
Helhetsgrepp behövs för att minska stress
Stress • Ett träningskort räcker inte. För att skapa en hållbar arbetsmiljö och minska stressen måste arbetsgivare ta ett helhetsgrepp om arbetsmiljön. Det visar ny forskning från Högskolan i Skövde.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Möten på jobbet avslöjar maktförhållanden
Arbetsklimat • Genom att analysera hur vi beter oss på jobbmötet går det att se hur den sociala makten är fördelad.
-
Karpaltunnelsyndrom orsakas ofta av jobbet
Arbetsolyckor och arbetsskador • För fyra av tio som får karpaltunnelsyndrom går det att hitta orsaker i arbetet. Men det går att förebygga risken att drabbas med till exempel pauser och vila.
-
Unga chefer mår sämre på jobbet
Chef • Unga chefer upplever en betydligt sämre arbetsmiljö och välmående jämfört med sina äldre kollegor, visar en ny avhandling. Psykologen Hanna Irehill har undersökt varför det ser ut så och vad unga chefer behöver för att trivas och utvecklas i sin roll.