Så påverkas hälsan av aktivitetsbaserat kontor
Publicerat 31 oktober 2019
Aktivitetsbaserade kontor förekommer främst i Sverige, Nederländerna, Australien och på Nya Zeeland. Nu kommer de första studierna av hur kontorsformen påverkar vår hälsa.
Aktivitetsbaserade kontor har fått stor spridning i Sverige men är långt ifrån en global trend. Inledningsvis var det främst privata företag som hakade på trenden men nu testar även arbetsgivare i offentlig förvaltning konceptet. Ett exempel är Västra Götalandsregionen, som med sina 55 000 anställda är en av Sveriges största arbetsgivare.
– I Sverige är vi på gott och ont snabba att haka på trender. Sen passar det aktivitetsbaserade arbetssättet vårt icke-hierarkiska och ganska informella arbetsliv. Det funkar inte i alla kulturer, sa Åsa Stöllman, psykolog och doktorand vid Arbets- och miljömedicin i Uppsala, när hon föreläste på ett seminarium arrangerat av Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.
Åsa Stöllman forskar kring hur aktivitetsbaserade kontor påverkar vår hälsa och arbetsmiljö. Ofta lanseras aktivitetsbaserat arbetssätt som en lösning som passar alla, men det är ett feltänk enligt Åsa Stöllman. Om verksamheten präglas av många möten och samarbete över avdelningar och i team kan det vara en god idé. Likaså om medarbetarna arbetar självständigt med stort eget ansvar.
Hur väl försöken med aktivitetsbaserade kontor faller ut beror också på hur gediget förberedelsearbetet varit och i vilken grad de anställda involverats i planeringen.
– Det är viktigt att se på det som en organisationsförändring och inte som ett byggprojekt, sa Linda Rolfö civilingenjör, som skrivit en avhandling om aktivitetsbaserat kontor.
Enligt en forskningssammanställning, där 17 olika studier ingår, verkar cellkontor eller eget rum fortfarande vara det absolut bästa ur ett hälsoperspektiv. Men mycket talar även för aktivitetsbaserat kontor förutsatt att man i planeringen tagit hänsyn till verksamhetens behov, involverat medarbetarna och sett till att det finns ytor både för koncentrationskrävande arbetsuppgifter och för samarbete.
– När det gäller påverkan på den allmänna hälsan verkar resultaten för aktivitetsbaserat kontor peka i positiv riktning. Till exempel verkar besvär i nacke och skuldra minska av att ofta byta stol och skrivbord, sa Åsa Stöllman.
Sämst resultat när det gäller arbetsmiljö och hälsa får kontorslandskap med fasta platser och liten möjlighet att gå undan för koncentrationskrävande jobb.
De som flyttar från traditionellt kontorslandskap till aktivitetsbaserat kontor är i regel mer positiva än de som flyttar från eget rum till aktivitetsbaserat.
I det aktivitetsbaserade kontoret
- Camparen – jobbar på samma plats varje dag.
- Växlaren – byter plats på daglig basis.
- Experimenteraren – blandar vilt olika zoner och platser.
Vem är du?
Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Kontor
-
Bättre ergonomi med aktivitetsbaserat kontor
Ergonomi • Enligt ergonom Tommy Wilén kan ett aktivitetsbaserat kontor vara skonsammare för kroppen än att ha en fast arbetsplats.
-
Utomhusjobb ger återhämtning
Kontor • Kontorsarbete behöver inte vara synonymt med att sitta inne framför en skärm, enligt Charlotte Petersson Troije som skrivit världens första avhandling om utomhuskontor.
-
De valde att återgå till kontoret
Distansarbete • Fastighetsbolaget Castellum som testade permanent flexibilitet under pandemin har återgått till att ha kontoret som bas.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
En stöttande chef minskar risken för mobbning
Mobbning • Att känna sig trygg med sin närmsta chef minskar risken att utsättas för mobbning. Det gäller även om arbetsklimatet generellt sett är dåligt, enligt ett nyligen avslutat nordiskt forskningsprojekt.
-
Hot och våld i skolan - det går att vända trenden
Hot och våld • De senaste tio åren har anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan fördubblats. Men det finns också skolor som lyckats vända trenden. Några av framgångsfaktorerna har varit tydliga strategier och kollegialt stöd.
-
Vågar du säga förlåt på jobbet?
Arbetsklimat • Vi borde bli bättre på att säga förlåt på jobbet, enligt organisationspsykologen Anna Derwinger Hallberg. En förlåtande kultur är bra för relationerna.