Hoppa till huvudinnehållet

Drönare utrustade med sensorer kan bedöma risken för ras i gruvor.

Bild: Luleå Tekniska Universitet

Innovationer

Självkörande drönare gör gruvan säkrare

Självkörande drönare kan göra arbetsmiljön säkrare i gruvor. Robotikforskare vid Luleå tekniska universitet har utvecklat autonoma drönare som kan flyga in i gruvor och bedöma till exempel risken för ras.

– Det finns stora möjligheter att höja säkerheten i gruvor med hjälp av autonoma drönare, säger George Nikolakopoulos, professor i reglerteknik vid Luleå tekniska universitet (LTU).

Nyligen belönades han med priset Årets innovatör för anställda vid LTU, för de autonoma drönare som robotikgruppen har utvecklat. Foto: Luleå Tekniska Universitet

George Nikolakopoulos beskriver drönarna som små, flygande robotar.

De är utrustade med sensorer, bland annat kameror och laserscannrar. De är programmerade för att analysera omgivningen och ta egna beslut, exempelvis om hur de ska flyga. Det krävs alltså ingen pilot som styr. Data från drönarna sänds till mottagare på marken.

Tanken är att drönarna ska kunna skickas in i gruvor, direkt efter en sprängning eller ett ras, för att ge en bild av om arbetet kan återupptas. Sådana säkerhetsbedömningar är ett riskfyllt och återkommande inslag i gruvarbete, säger George Nikolakopoulos.

– I dag måste inspektionerna göras av särskilda inspektörer, som går in och avgör om det är okej att fortsätta arbeta, säger han. Vår idé är att man istället sänder in drönare, som inspekterar de osäkra områdena. Då kan människorna stanna på de områden som är säkra.

Det handlar inte om att ersätta gruvarbetare med robotar, utan om att skapa säkra arbetsförhållanden, betonar han. Även i fortsättningen ska det vara inspektörer som tar beslut om ifall arbetsplatsen är säker eller inte.
Drönarna har nu testats utanför laboratoriemiljön, i riktiga gruvor.

I nästa steg kommer tekniken att spridas kommersiellt. George Nikolakopoulos räknar med att de autonoma drönarna kommer att vara i bruk i gruvindustrin i Sverige inom mindre än ett år.

Samma teknik skulle kunna fungera även på andra områden, menar han. Han ser framför sig att autonoma drönare kan användas vid inspektioner av exempelvis tunnelbyggen, vindkraftverk och kraftledningar på hög höjd. De skulle också kunna skickas in i byggnader som har brunnit och vid kärnkraftsolyckor.

– Drönarna kan höja säkerheten i många arbetsmiljöer, där människor i dag utför riskfyllda inspektioner, säger George Nikolakopoulos.

bild på Margareta Edling

Margareta Edling

Mer om Innovationer

Senaste om Forskning