
Bild: Pop zebra
Så kan säkerhetskulturen bli bättre
Publicerat 20 maj 2020
Trots att säkerhet är högsta prioritet för många företag inom industrin inträffar det arbetsskador och allvarliga tillbud. IVL Svenska Miljöinstitutet har i en ny rapport försökt ta reda på orsakerna till det.
Industriarbetsgivarna har satt upp en nollvision för olyckor och ohälsa på arbetsplatser inom stålindustrin samt massa- och pappersindustrin. IVL Svenska Miljöinstitutet har i en ny studie undersökt varför olyckor sker trots ett väl utvecklat arbetsmiljö- och säkerhetsarbete. Studien bygger på studiebesök på ett antal företag samt intervjuer med personer som har olika arbetsmiljöuppdrag på företagen.
Resultatet visar att en del företag präglas av osäkra attityder och en machokultur som leder till en svag säkerhetskultur. Företag där säkerhet är en fråga om prioriteringar tar också fler risker.
– Säkerhet får inte vara en prioriteringsfråga utan det ska vara en grundläggande värdering som genomsyrar all verksamhet och som finns med i alla beslut. En medarbetare ska aldrig behöva fundera över om det är accepterat att ta en risk eller inte, säger Maria Vigren på IVL.
För att minska antalet tillbud och olyckor måste säkerhet vara högsta prioritet på företaget. Det behövs samverkan mellan ledningen på alla nivåer och medarbetarna.
– Det är också viktigt att involvera medarbetarna i säkerhetsarbetet. Det ska inte finnas otydligheter kring varför och hur olika arbetsmiljö- och säkerhetsaktiviteter ska genomföras, säger Maria Vigren.
Utifrån resultaten har rapporten tagit fram ett antal rekommendationer för en hållbar säkerhetskultur och för att komma närmare nollvisionens mål. Projektet är finansierat av AFA Försäkring.
Skapa en bra säkerhetskultur
- Säkerhet behöver alltid finnas med som en grundläggande värdering i allt arbetsmiljöarbete och i alla beslut.
- Fokusera på de beteenden som är viktiga och nödvändiga för att nå en hög säkerhet och se till att det finns kunskap om hur dessa implementeras i organisationen.
- Organisationen ska arbeta för att alla aktivt bryr sig om sin egen och andras säkerhet.
- Ett bra resultat kräver delaktighet från all personal och samverkan med skyddsombud, arbetsmiljöspecialister och övriga inom arbetsmiljöorganisationen.
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutets rapport Nollvisionen

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Säkerhet
-
Mental förberedelse kan rädda liv
Säkerhet • Genom att regelbundet prata om flyktvägar, söka skydd och ha grundläggande kunskap i livräddning kan arbetsplatser stärka sin beredskap.
-
Så ska du agera vid pågående dödligt våld
Säkerhet • Fly, sök skydd larma. Det är mantrat att ha i huvudet vid pågående dödligt våld, PDV.
-
Trötthet – en underskattad arbetsmiljörisk
Sömn • Det finns mycket att vinna på att prata om hur trötthet påverkar prestationen och bygga bort risker i arbetet kopplat till trötthet. Det anser Anna Dahlgren, docent i psykologi vid Karolinska Institutet.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Möten på jobbet avslöjar maktförhållanden
Arbetsklimat • Genom att analysera hur vi beter oss på jobbmötet går det att se hur den sociala makten är fördelad.
-
Karpaltunnelsyndrom orsakas ofta av jobbet
Arbetsolyckor och arbetsskador • För fyra av tio som får karpaltunnelsyndrom går det att hitta orsaker i arbetet. Men det går att förebygga risken att drabbas med till exempel pauser och vila.
-
Unga chefer mår sämre på jobbet
Chef • Unga chefer upplever en betydligt sämre arbetsmiljö och välmående jämfört med sina äldre kollegor, visar en ny avhandling. Psykologen Hanna Irehill har undersökt varför det ser ut så och vad unga chefer behöver för att trivas och utvecklas i sin roll.