
Bild: Pexels
Så lyckas du med nyårslöftet
Publicerat 30 december 2021
Hur du formulerat ditt nyårslöfte har stor betydelse för om du kommer lyckas eller inte. Det visar en studie från Stockholms och Linköpings universitet där forskare har analyserat drygt 1 000 personers nyårslöften.
Hur du formulerar ditt nyårslöfte är viktigt för slutresultatet. Om du väljer att börja med någonting istället för att sluta med någonting så har du störst chans att uppnå dina mål. Det är slutsatsen i världens största studie hittills på ämnet nyårslöften. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Plos One.
Studien grundar sig på 1 066 personers nyårslöften vid årsskiftet 2017/2018. Testpersonerna fick formulera sina nyårslöften och delades därefter in i tre grupper. Grupperna fick olika mycket stöd under året för att lyckas – inget stöd alls, lite stöd eller mycket stöd.
– Det visade sig att stödet som gavs till testpersonerna inte innebar så stor skillnad när det kom till slutresultatet att hålla sitt löfte under hela året. Det som förvånade oss var resultatet kring hur man utformat sitt löfte, säger professor Per Carlbring, psykologiska institutionen, Stockholms universitet i en kommentar.
Bäst gick det för de deltagare som formulerat ett så kallat "närmandemål", det vill säga ett nyårslöfte som utgår från att man vill börja med eller införa något nytt i sitt liv. Sämre gick det för dem som valt ett så kallat undvikandemål som går ut på att man vill undvika eller sluta med något.
En lösning skulle kanske därför kunna vara att formulera om sitt nyårslöfte, enligt Per Carlbring.
– Lovar du exempelvis att du ska sluta äta godis och gå ner i vikt så har du med allra största sannolikhet större framgång om du istället säger "jag ska äta frukt flera gånger om dagen". Därmed ersätter du godis med något nyttigt som förmodligen innebär att du går ner i vikt och därmed kan hålla ditt löfte. Man kan inte sudda ut ett beteende, men man kan ersätta det med något annat. Det kan däremot vara svårare att applicera på löftet "jag ska sluta röka", något som man kanske gör 20 gånger om dagen, säger han.
*Artikeln publicerades första gången i januari 2021.

Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Må bra
-
Underlätta för den som hör dåligt
Må bra • Den som har nedsatt hörsel påverkas mer av buller än andra och svårigheter att uppfatta vad kollegor säger leder till trötthet, problem att koncentrera sig och stress. Men det finns sätt att skapa en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
-
Fem sätt att hjälpa hjärnan på jobbet
Så gör du • Hur kan man skapa en arbetsmiljö som är snäll mot hjärnan och hjälper oss att prestera bättre? Vi tipsar om fem strategier.
-
Så hittar du hopp i mörkret
Må bra • Det kan kännas som att mycket pekar åt fel håll i vår omvärld och hopplösheten smyger sig på. Men det sker också positiva saker och genom att aktivt leta efter ljuspunkter och försöka påverka det vi kan påverka så går det att väcka hoppet till liv.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Möten på jobbet avslöjar maktförhållanden
Arbetsklimat • Genom att analysera hur vi beter oss på jobbmötet går det att se hur den sociala makten är fördelad.
-
Karpaltunnelsyndrom orsakas ofta av jobbet
Arbetsolyckor och arbetsskador • För fyra av tio som får karpaltunnelsyndrom går det att hitta orsaker i arbetet. Men det går att förebygga risken att drabbas med till exempel pauser och vila.
-
Unga chefer mår sämre på jobbet
Chef • Unga chefer upplever en betydligt sämre arbetsmiljö och välmående jämfört med sina äldre kollegor, visar en ny avhandling. Psykologen Hanna Irehill har undersökt varför det ser ut så och vad unga chefer behöver för att trivas och utvecklas i sin roll.