Utrikesföddas erfarenheter tas inte till vara

Ungefär 20 procent av den svenska befolkningen är födda i ett annat land. De som tar sig in på arbetsmarknaden får lägre löner och dessutom mindre kvalificerade uppgifter än vad de är utbildade för.

Andrey Tibajev, doktor i etnicitet och migration vid Linköpings universitet, som skrivit avhandlingen, säger att en del av skillnaderna kan förklaras med sämre språkkunskaper och kontaktnät och att viss yrkeskunskap är specifik för det land man kommer ifrån.

– Till exempel är det svårt för en jurist från Tyskland att ha samma kunskaper om det svenska rättssystemet som någon med svensk utbildning, säger Andrey Tibajev.

Bild: Institutet för framtidsstudier

Men hans forskning visar att trots att man lär sig språket, validerar och kompletterar sina kunskaper så finns det fortfarande ett glapp mellan utrikes- och inrikes födda svenskar.

– Det är svårt för de allra flesta att nå samma position och lön som i hemlandet, säger Andrey Tibajev.

Inhemsk utbildning en väg framåt

Enligt honom beror det bland annat på att arbetsgivare inte värderar utrikes föddas utbildning och erfarenheter lika högt som personer födda i Sverige. För att komma till rätta med problemet tror Andrey Tibajev det behövs ännu mer satsning på kvalitativ och kostnadsfri utbildning.

– Det visar både min och tidigare forskning. Det bästa sättet att nå framgång på den nya arbetsmarknaden är att skaffa sig en inhemsk utbildning, säger han.

Det bästa sättet att komma in på svensk arbetsmarknad är att skaffa sig en inhemsk utbildning.

I avhandlingsarbetet har han bland annat utgått ifrån ett register från universitets- och högskolerådet över validerade utbildningar från utrikes födda och kopplat detta till arbetsmarknads- och migrationsregistret.

Det visade sig att validering av utländsk utbildning har stor effekt på möjligheten att komma in på den svenska arbetsmarknaden, men inte för att få ett jobb som motsvarar de kvalifikationer man har.

– Jag var inte beredd på att valideringen skulle ha så stor effekt på chansen att få ett jobb. Det tycker jag vi ska vara stolta över i Sverige, säger Andrey Tibajev.

Högutbildade får lågkvalificerade jobb

Han tycker däremot att man behöver titta mer på vad de tillfälliga uppehållstillstånden gör för integrationen på arbetsmarknaden. 

I avhandlingsarbetet ingick även analyser av enkätstudier om levnadsnivåer hos utrikesfödda, vilket gett en mer detaljerad bild av deras möjligheter på arbetsmarknaden än man haft tidigare.

Bland annat kunde han se att de med högst utbildning gör det största hoppet ner i kvalifikationsnivå på arbetsmarknaden för personer som är nyanlända. Men också att ju längre tid det går till anställning desto lägre blir hoppet ner i kvalifikationsnivå. Men samtidigt går det snabbare för högutbildade att med tiden få en bättre position.

– Personer som kommer till Sverige med en hög utbildning i bagaget tar också till sig nya kunskaper snabbare, som att lära sig svenska, säger Andrey Tibajev.

I framtiden hoppas han att fler arbetsgivare vågar satsa på att anställa personer som är födda utanför Sverige.

– Samtidigt måste det offentliga stötta arbetsgivare i detta. Integrationen är trots allt ett gemensamt åtagande, säger Andrey Tibajev.