
Bild: Istock
Att snooza kan göra dig piggare
Publicerat 25 oktober 2023
Att snooza har länge påståtts vara negativt för sömnen och göra hjärnan svårstartad. Nu visar forskning från Stockholms universitet att det kan vara precis tvärtom.
När klockan ringer på morgonen är det frestande att trycka på snooze-knappen och somna om. Nu har forskare vid Stockholms universitet för första gången undersökt hur vanligt det är att snooza och vilka effekter det har på sömnen, vårt humör och vår mentala förmåga.
Resultatet är lugnande för de som gillar att snooza.
– Sammantaget visar studien att en halvtimmes snoozning inte har några negativa effekter på nattsömn eller sömntröghet, känslan av att inte ha kommit i gång ordentligt på morgonen. Om något såg vi snarare en del positiva utfall, såsom en minskad sannolikhet att behöva vakna ur djupsömn. När deltagarna fått snooza var de också lite mer snabbtänkta precis när de gått upp, säger Tina Sundelin, som forskar om sömn vid Stockholms universitet, till sajten forskning.se.
I studien fick 1 700 personer svara på frågor om sina morgonvanor, till exempel hur ofta de använder snoozeknappen och varför. Studien visade att många snoozar regelbundet men främst är det yngre och kvällsmänniskor som använder sig av snooze-funktionen.
Drygt 30 regelbundna snoozare fick också sova i Stockholms universitets sömnlabb för att mäta sömnen mer i detalj. En morgon fick de vakna genom att snooza i 30 minuter. En annan morgon fick de vakna direkt när klockan ringde, utan att ligga kvar i sängen.
Snoozarna presterade lite bättre på kognitiva tester direkt när de gick upp. Förklaringen är att de slapp vakna upp ur djupsömn. Samtidigt sågs inga negativa effekter av att snooza på kortisolutsöndring, morgontrötthet eller humör.
– Vi såg heller inga negativa effekter på nattsömnens kvalitet, säger Tina Sundelin.
Vetenskaplig studie:
Is snoozing losing? Why intermittent morning alarms are used and how they affect sleep, Journal of Sleep Research.[/language]

Marianne Zetterblom
Mer om Sömn
-
Trötthet – en underskattad arbetsmiljörisk
Sömn • Det finns mycket att vinna på att prata om hur trötthet påverkar prestationen och bygga bort risker i arbetet kopplat till trötthet. Det anser Anna Dahlgren, docent i psykologi vid Karolinska Institutet.
-
Trötthet och låg energi vanligare bland kvinnor
Må bra • Tre av tio anställda upplever brist på energi och trötthet efter arbetsdagen på en nivå som gör att de inte orkar göra saker på fritiden. Unga och kvinnor är mest drabbade, visar en ny undersökning.
-
"Jag försöker få ljus varje dag"
Så gjorde vi • Vad ska man tänka på för att må så bra som möjligt när man jobbar natt? Arbetsliv bad tre nattjobbare och en sömnexpert om tips.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Möten på jobbet avslöjar maktförhållanden
Arbetsklimat • Genom att analysera hur vi beter oss på jobbmötet går det att se hur den sociala makten är fördelad.
-
Karpaltunnelsyndrom orsakas ofta av jobbet
Arbetsolyckor och arbetsskador • För fyra av tio som får karpaltunnelsyndrom går det att hitta orsaker i arbetet. Men det går att förebygga risken att drabbas med till exempel pauser och vila.
-
Unga chefer mår sämre på jobbet
Chef • Unga chefer upplever en betydligt sämre arbetsmiljö och välmående jämfört med sina äldre kollegor, visar en ny avhandling. Psykologen Hanna Irehill har undersökt varför det ser ut så och vad unga chefer behöver för att trivas och utvecklas i sin roll.