Forskare kartlägger hotellstäd genom att testa själva

I somras gick professor Susanna Heldt Cassel och två av hennes kollegor in som hotellstäderskor på olika hotell. De stannade två veckor på varje hotell och samtidigt som de utförde städjobbet kunde de också få en inblick i städarnas vardag.

Bild: Privat

– Vi har varit på både kedjehotell och privatägda hotell, i storstad och på landsbygden. Syftet är att undersöka arbetssituationen för hotellstädare, hur relationerna på arbetsplatsen ser ut och hur arbetet påverkar vardagslivet, säger Susanna Heldt Cassel.

Tidspressen är stor

Det är ett fyraårigt forskningsprojekt som har varit i gång under drygt ett år och de kommer att göra fler nedslag ute på arbetsplatser under kommande år. Susanna Heldt Cassel är professor i kulturgeografi vid Högskolan i Dalarna och hon och hennes kollegor forskar inom området turism och social hållbarhet. Än är det för tidigt att dra några slutsatser kring hotellstädning men det finns vissa saker som forskarna kunnat notera.

Många jobbar med digital tidsövervakning där man i en app registrerar arbetet. Det kan upplevas ganska stressigt.

Att arbetet i sig är fysiskt krävande är ingen överraskning. Det är sängar som ska bäddas och tunga vagnar med tvätt som ska transporteras runt och på det spahotell där Susanna Heldt Cassel jobbade ingick också städning av pooler och duschutrymmen. Men det är också ett tidspressat arbete.

– Många jobbar med digital tidsövervakning där man i en app registrerar arbetet. Det kan upplevas ganska stressigt.

Finnas men inte synas

Forskarna kunde också snabbt notera att i rollen som städerska blir man osynlig.

– Möter man gäster i korridoren så är det inte alla som tittar en i ögonen och säger hej. En del låtsas som att man inte är där. Det är en del av själva jobbet att vara osynlig och inte störa. Det handlar om att vara effektiv men göra jobbet i det tysta och helst inte synas.

– Vi kände oss lite osynliggjorda om man jämför med hur det är att vara på en annan arbetsplats där man hälsar på dem man möter även om man inte känner varandra.

Alla städkollegorna kände till forskarnas roll och det har gett möjlighet att få en inblick i deras vardag och hur de ser på arbetet. Till exempel vad som är en bra gäst sett ur städarens perspektiv. Konferensgästen som i stort sett bara sover på sitt rum och tillbringar resten av tiden på annat håll är en drömgäst medan en barnfamilj med många saker som lämnar ett stökigt rum med mycket skräp är mindre populär.

Svårt att ta sig vidare

Städjobb är ett vanligt första jobb för utlandsfödda när de kommer till Sverige. Det krävs ofta inga kunskaper i svenska för att jobba som hotellstäderska.

– Det är bra på det sättet att det är ett jobb man kan få snabbt men det kan också vara svårt att gå vidare och få andra jobb. Det här är inget vi har kunnat kontrollera än men det är farhågor efter att ha pratat med städerskorna. På de flesta hotell finns inga krav på att du ska kunna prata svenska. Du behöver kunna prata med och förstå dina kollegor. Det finns inte heller utrymme för kompetensutveckling på jobbet och det kan vara svårt att lära sig svenska.

En av de städkollegor som Susanna Heldt Cassel jobbade med var ensamstående mamma som börjat jobba som hotellstäderska när hon kom till Sverige. Några år senare var hon fortfarande kvar på samma hotell och såg det som svårt att få ett annat arbete.

Tydliga gränser mellan  yrkesgrupper

En annan sak som forskarna uppmärksammat är hierarkierna på arbetsplatsen och uppdelningen mellan olika yrkesgrupper.

– Där jag jobbade var det tydligt att det var väldigt uppdelat, till exempel mellan vaktmästeriet, där det bara var män, och städarna. Även om arbetsuppgifterna är överlappande så var det väldigt tydligt vilka arbetsuppgifter som tillhörde respektive arbetsgrupp.