Hoppa till huvudinnehållet
Kvinna som håller AR-enhetspanelen och analyserar systemet i serverrummet.

Kvinna som använder augmented reality (AR) för att analysera systemet i ett serverrum.

Bild: Istock

Innovationer

Lära nytt med VR – bra eller dåligt?

Digitala hjälpmedel som är baserade på virtuell och förstärkt verklighet blir vanligare inom industrin när det gäller till exempel utbildning och rutinuppgifter. Men hur påverkas vår inlärning och hur bestående blir kunskaperna när vi tar hjälp av sådan teknik? Det ska ett forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde undersöka.

Projektet som startade i februari är inriktat på operatörer inom industrin som arbetar med montering och sker i samverkan med Volvo Cars. Samlingsnamnet för den här typen av hjälpmedel är automatiserat kognitivt stöd och frågan är hur det påverkar arbetsmiljön för användarna.

Erik Billing, biträdande professor i informationsteknologi vi Högskolan i Skövde.
Bild: Thomas Harrysson

–  I dag finns inte så mycket av det här i industrin men det börjar att komma mer och mer. Ofta används det i kombination med artificiell intelligens och robotisering. Arbetsgivarna gör det här med goda avsikter – att få till en snabbare inlärning och underlätta för medarbetarna, säger Erik Billing, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, som leder projektet.

Men risken är att det sker för snabbt och utan att man riktigt vet konsekvenserna.

– Man gör förändringen och introducerar stödet och tar det för självklart att det kommer att förbättra arbetssituationen.

Risk att kunskapen inte stannar kvar

Det finns studier inom kognitionsvetenskap och det som kallas ”Learning science” som visar att inlärning med för mycket stöd och hjälpmedel kan göra att kunskaperna inte blir lika bestående och att förståelsen blir sämre. Forskningen visar till exempel att elever som fått använda sig av stöd under tentamen klarar den situationen bra men att kunskapen inte stannar kvar på samma sätt som när man aktivt får engagera sitt minne.

– Ett näraliggande exempel är att när vi tidigare var tvungen att navigera efter karta för att ta oss fram, då lärde vi oss vägarna, men nu när vi har gps som hjälpmedel blir vi beroende av det stödet och lär oss inte på samma sätt.

– Överför man det här till industrin är risken att man förstör för sig själv. Att stöden, om de inte används på rätt sätt, leder till mindre förståelse och att man minns sämre och därmed får ett fortsatt behov av stödet.

Involvera kroppen viktigt för inlärningen

Virtual reality och augmented reality kan vara bra hjälpmedel. Men för att de ska fungera på bästa sätt är det avgörande hur och när stödet presenteras.

– Man kan till exempel tänka sig att medarbetarna själva får försöka minnas, i en VR- eller AR-miljö, hur moment ska utföras och sedan få det bekräftat av stödet. Vi vet också att ju mer kan vi involverar kroppen desto mer lär man sig av olika moment.

En del i projektet kommer även att rikta in sig på hur medarbetarna uppfattar den här typen av stöd.

– Mot slutet av projektet kommer vi också att se om det går att finna samband mellan inställningen till tekniken och hur det fungerar att använda den.

FAKTA

Om projektet

Operatörskompetens i automatiserade och virtuella miljöer (OKAVIM) är ett treårigt projekt som bland annat som väntas resultera i en digital handbok för användning av automatiserat kognitivt stöd framför allt inom tillverkningsindustrin.

bild på Anita Gullberg

Anita Gullberg

Mer om Innovationer

Senaste om Forskning