Hoppa till huvudinnehållet
Tandläkare

Inom tandvården utsätts personalen för vibrationer i olika arbetsmoment, till exempel vid borrning, nu ska forskare undersöka vad det får för följder.

Bild: Pixabay

Vibrationer

Forskare ska undersöka vibrationsskador hos tandvårdspersonal

Riskerar tandvårdspersonal att drabbas av kärl- och nervskador till följd av vibrationer under arbetet? Den frågan ska nu undersökas av forskare vid Göteborgs universitet.

Vibrationsskador är en av våra vanligaste arbetssjukdomar med högst förekomst inom byggbranschen, metall- och övrig industri. Vibrationsskador kan orsaka så kallade ”vita fingrar”, en kärlskada som gör att muskulaturen runt pulsådrorna drar ihop sig och orsakar smärta och vita fläckar på fingrarna, eller nervskador som kan minska funktionen i fingrar och händer.

Även inom tandvården utsätts personalen för vibrationer i olika arbetsmoment, till exempel vid borrning. Trots det omfattas inte yrkesgruppen av dagens regelverk som säger att medarbetare som regelbundet utsätts för vibrationer och slag ska erbjudas en medicinsk kontroll av arbetsgivaren vart tredje år.

– Man har tyckt att det inte behövs några medicinska kontroller av tandvårdspersonal, som ofta utsätts för vibrationer med väldigt höga frekvenser, men inga slag, säger Lars Gerhardsson, överläkare och professor i arbetsmiljömedicin vid Göteborgs Universitet, som leder studien.

Nytt mätverktyg för högre frekvenser testas

Dagens regelverk gäller yrken där vibrationerna ligger under frekvensen 1250 hertz (Hz). De verktyg som vibrerar i tandvården, exempelvis borrar, är mycket mer högfrekventa, runt cirka 5000 Hz. Frekvenser på den här nivån har hittills varit svåra att mäta men i den aktuella studien samarbetar forskarna med forskningsinstitutet RISE, som tagit fram ett nytt mätverktyg som kan mäta frekvenser på uppemot 30 000 hertz. Det skapar helt nya möjligheter att förstå hälsoeffekter vid olika frekvenser.

Studien undersöker 30 tandhygienister, 60 tandläkare (30 kvinnor och 30 män) och 60 tandtekniker (30 kvinnor och 30 män). De olika yrkesgrupperna använder olika verktyg och tekniker men gemensamt är att de enbart utsätts för vibrationer, inte slag, medan arbetare inom industrin ofta utsätts för både och.

– Det gör att vi också kan undersöka om det är de höga frekvenserna eller slagen som är skadliga, eller om det är en kombination, säger Lars Gerhardsson.

Inom industrin har man lyckats minska exponering för vibrationer genom förändrade arbetssätt och olika sorters skydd. Lars Gerhardsson hoppas att studien på tandvårdspersonal kan bidra till samma förändring inom tandvården samt en uppdaterad lagstiftning, om det visar sig behövas.

FAKTA

Om studien

I studien kommer deltagarna få svara på en enkät, med frågor om tidigare arbete, exponering för vibrationer och eventuella symptom.  Varje deltagare får sedan genomföra en uppsättning av tester där bland annat tryck, beröring, vibrationströsklar och känslighet för kallt och varmt i händerna undersöks. Metoden MEBA (Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete) används också, för att undersöka graden av muskuloskeletala besvär i nacke, axlar, armar och händer.

En viktig faktor i studien är att undersöka eventuella skillnader mellan kvinnor och män.

bild på Katharina Hedström

Katharina Hedström

Mer om Vibrationer

Senaste om Forskning