Humor en maktfaktor på jobbet

Att locka fram skratt är mer än en bekräftelse av skämtet. Det är också en positiv förstärkning av personen som framför det. Den som inte får skratt kan känna sig exkluderad och tappa makt.

Hanna Söderlund är lektor i svenska vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet och har forskat kring humor, makt och genus. Hennes doktorsavhandling från 2016 hade fokus på hur humor kan fungera som maktmedel för att förbättra sin position i tv-soffor som ”Vinterstudion”. Hon har sett tendenser till att män oftare blir bekräftade för sina skämt än kvinnor.

Bild: Per Melander

Även i arbetslivet kan humor fungera som ett smörjmedel.

– Det är ganska vanligt att vi skämtar i samtal för att komma förbi små problem och lösa konflikter. Att vara rolig är något som vi uppfattar som positivt. Samtidigt utsätter vi oss för risken att misslyckas, att ett skämt inte uppskattas eller upplevs som plumpt.

Förväntningar på att män ska vara roliga

Det finns tydliga skillnader mellan könen, generellt uppfattas män som roligare är kvinnor. Det har att göra med de förväntningar vi bär med oss – inte alltid medvetna förväntningar.

– Vi har förväntningar på att kvinnor ska vara understödjande och ställa frågor medan män ska vara mer raka, tydliga och roliga. De förväntningarna spelar in på hur vi är och uppträder. Som kvinna kan du hemfalla till att vara lite mer understödjande.

Klimatet och maktbalansen på arbetsplatsen påverkas av vem som får uppskattning. Den som får uppmuntran tar sig lättare fram och kan nå nya positioner medan den som inte bekräftas kan känna sig utanför och exkluderad.

– Vems idéer vi uppskattar påverkar maktrelationen i den givna situationen.

På så sätt är det här en del av arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön är lika viktig som den fysiska, säger Hanna Söderlund.

Genom att arbeta medvetet med klimatet på arbetsplatsen går det att komma förbi de här problemen.

– Medvetenhet är det första steget. Att lyfta hur vi pratar med varandra, vad har vi för samtalsklimat?

Man kan också prata mer generellt om vad som kännetecknar ett bra respektive ett dåligt arbetsklimatklimat utan att direkt beröra den arbetsplatsen. Det kan göra det lättare att ta upp frågorna.

– Har man det här som en återkommande tanke så tror jag att det påverkar klimatet på sikt.