![En grupp kolegor står vid en dator och skrattar.](/globalassets/arbetsliv/2024/mars/glada-kollegor_pexels_yan-krukau.jpg?center=0.55,0.48&width=980&quality=95)
Bild: Pexels/Yan Krukau
Humor en maktfaktor på jobbet
Publicerat 27 mars 2024
Humor är ett smörjmedel som kan höja stämningen på jobbet. Men humor kan också vara ett maktmedel som ger fördelar för den som får uppskattning för sina skämt. På arbetsplatsen kan den som uppfattas som rolig lättare ta sig fram och få bättre positioner.
Att locka fram skratt är mer än en bekräftelse av skämtet. Det är också en positiv förstärkning av personen som framför det. Den som inte får skratt kan känna sig exkluderad och tappa makt.
Hanna Söderlund är lektor i svenska vid institutionen för språkstudier vid Umeå universitet och har forskat kring humor, makt och genus. Hennes doktorsavhandling från 2016 hade fokus på hur humor kan fungera som maktmedel för att förbättra sin position i tv-soffor som ”Vinterstudion”. Hon har sett tendenser till att män oftare blir bekräftade för sina skämt än kvinnor.
![Hanna Söderlund](/globalassets/arbetsliv/2024/mars/hanna_soderlund_privat.jpg)
Även i arbetslivet kan humor fungera som ett smörjmedel.
– Det är ganska vanligt att vi skämtar i samtal för att komma förbi små problem och lösa konflikter. Att vara rolig är något som vi uppfattar som positivt. Samtidigt utsätter vi oss för risken att misslyckas, att ett skämt inte uppskattas eller upplevs som plumpt.
Förväntningar på att män ska vara roliga
Det finns tydliga skillnader mellan könen, generellt uppfattas män som roligare är kvinnor. Det har att göra med de förväntningar vi bär med oss – inte alltid medvetna förväntningar.
– Vi har förväntningar på att kvinnor ska vara understödjande och ställa frågor medan män ska vara mer raka, tydliga och roliga. De förväntningarna spelar in på hur vi är och uppträder. Som kvinna kan du hemfalla till att vara lite mer understödjande.
Klimatet och maktbalansen på arbetsplatsen påverkas av vem som får uppskattning. Den som får uppmuntran tar sig lättare fram och kan nå nya positioner medan den som inte bekräftas kan känna sig utanför och exkluderad.
– Vems idéer vi uppskattar påverkar maktrelationen i den givna situationen.
På så sätt är det här en del av arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön är lika viktig som den fysiska, säger Hanna Söderlund.
Genom att arbeta medvetet med klimatet på arbetsplatsen går det att komma förbi de här problemen.
– Medvetenhet är det första steget. Att lyfta hur vi pratar med varandra, vad har vi för samtalsklimat?
Man kan också prata mer generellt om vad som kännetecknar ett bra respektive ett dåligt arbetsklimatklimat utan att direkt beröra den arbetsplatsen. Det kan göra det lättare att ta upp frågorna.
– Har man det här som en återkommande tanke så tror jag att det påverkar klimatet på sikt.
![bild på Anita Gullberg](/globalassets/arbetsliv/skribenter-och-kronikorer/anita-gullberg_byline.jpg?width=90&mode=crop&heightratio=1&quality=80)
Anita Gullberg
Mer om Arbetsklimat
-
Tips för att förebygga destruktivt ledarskap
Chef • Nu finns en guide med råd kring hur man förebygger destruktivt ledarskap. Guiden är ett resultat av ett treårigt forskningsprojekt vid Umeå universitet.
-
För lite snack om osynligt arbete
Jämställdhet • Hålla i insamlingen till kollegan som fyller år, fixa fikabröd till mötet och vattna blommorna. Så kallade osynliga arbetsuppgifter finns på alla arbetsplatser. Men det pratas alldeles för lite om dem, enligt en ny undersökning.
-
Så skapar ni trygghet i arbetsgruppen
Arbetsklimat • I en arbetsgrupp med psykologisk trygghet vågar man prata om sina misstag, känner tillit till kollegorna och är öppen för nya idéer.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Det säger forskningen om arbetstidsförkortning
Arbetstid • Kortare arbetsvecka med bibehållen lön är drömmen för många. Och forskning inom området visar att den upplevda hälsan förbättras vid arbetstidsförkortning. Däremot påverkas inte den faktiska hälsan eller sjuktalen till det bättre.
-
Ljudbubblor skapar arbetsro på kontoret
Buller • Martin Ljungdahl Eriksson, forskare på Högskolan i Väst, har tagit fram en stol med högtalare som skapar en ljudbubbla där användaren själv kan välja sin ljudmiljö.
-
Dålig säkerhet vid cykelresor i tjänsten
Arbetsolyckor och arbetsskador • En ny studie av trafiksäkerheten hos hantverkare och omsorgspersonal visar på allvarliga brister.