Ny behandlingsmetod vid utmattning
Publicerat 21 augusti 2024
Behandling vid utmattningssyndrom fokuserar för mycket på återhämtning. Det anser forskaren och psykologen Jakob Clason van de Leur som arbetat med en behandlingsmodell där meningsfullhet i arbetet står i centrum.
Diagnosen utmattningssyndrom är unik för Sverige. Samtidigt saknas evidensbaserade modeller för behandling. Jakob Clason van de Leur har i tio års tid arbetat med patienter med utmattningssyndrom och har nyligen disputerat med en avhandling i ämnet vid psykologiska institutionen på Uppsala universitet. Han anser att det blivit för stort fokus på återhämtning i behandlingen av utmattningssyndrom.
– Begreppen återhämtning och stress är så vedertagna att det är svårt att kritiskt granska dem. Det är lätt att fastna i ett belastningstänk där behandlingen går ut på att begränsa sina intryck, inte göra för krävande uppgifter och lägga in regelbundna pauser. Men ett ensidigt fokus på återhämtning kan leda till passivitet som kan bli skadlig över tid, säger han.
Olika behandling vid utbrändhet
I dagsläget ser behandlingen vid utmattning väldigt olika ut. I vissa regioner får patienten enbart ett besök på vårdcentralen medan det i andra regioner är betydligt mer omfattande. I sitt avhandlingsarbete har Jakob Clason van de Leur följt 915 patienter i Stockholm som deltagit i en mycket ambitiös rehabilitering baserad på KBT där patienten har kontakt med läkare, psykolog och fysioterapeut. Även om resultaten varit positiva är det en ganska ineffektiv vårdinsats och det är svårt att veta vad det är i behandlingen som ger bäst effekt, säger Jakob Clason van de Leur.
– Vi skjuter med allt och hoppas träffa något, men vi vet inte vad som egentligen hjälpte. När jag började jobba var behandlingen ett år. Sen kortade vi ner det till sex månader. Nu har vi kortat det till tolv veckor.
Det kortare programmet bygger på en behandlingsmodell där utmattningssyndrom ses som en existentiell kris till följd av bristande kontakt med meningsfullhet.
– I stället för att fokusera på återhämtning får patienten fundera kring saker som; vad engagerar mig i arbetet, vad är min roll och är det tydligt vad jag ska göra?
Så kan en effektivare modell hjälpa patienten
Den nya modellen har testats i en pilotstudie där 26 utmattningspatienter fick genomgick ett tolv veckor långt behandlingsprogram på nätet. Huvuddelen består av en digital KBT-behandling som följs upp via chat med psykolog och videobesök. Det inkluderade även stöd i arbetsåtergång.
– Vi ser samma effekt på tolv veckor som på ett år, säger Jakob Clason van de Leur.
Att behandlingstiden kan kortas gör den mindre resurskrävande vilket får konsekvensen att fler kan få behandling.
– Eftersom så många mår dåligt tror jag vi behöver bättre modeller för att förstå varför folk känner sig stressade. Våra resultat visa att med ett annat fokus kan behandlingen bli mer effektiv, säger Jakob Clason van de Leur.
Marianne Zetterblom
Mer om Stress
-
Stressrelaterade sjukskrivningar högst bland småbarnsföräldrar
Psykisk hälsa • Antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress fortsätter öka och har nått rekordnivåer under 2024. Främst är det mammor i åldern 30–39 år som drabbas.
-
Få koll på stressen med täta och korta mätningar
Stress • Att genomföra korta, återkommande mätningar, så kallade pulsmätningar, är ett bra sätt att stämma av hur medarbetarna mår och hur arbetsbelastningen är.
-
Stress bakom många olyckor
Arbetsmiljöarbete • Varje år dör över 700 svenskar på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, enligt forskaren Rachael Berglund vid Mälardalens universitet.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
En stöttande chef minskar risken för mobbning
Mobbning • Att känna sig trygg med sin närmsta chef minskar risken att utsättas för mobbning. Det gäller även om arbetsklimatet generellt sett är dåligt, enligt ett nyligen avslutat nordiskt forskningsprojekt.
-
Hot och våld i skolan - det går att vända trenden
Hot och våld • De senaste tio åren har anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan fördubblats. Men det finns också skolor som lyckats vända trenden. Några av framgångsfaktorerna har varit tydliga strategier och kollegialt stöd.
-
Vågar du säga förlåt på jobbet?
Arbetsklimat • Vi borde bli bättre på att säga förlåt på jobbet, enligt organisationspsykologen Anna Derwinger Hallberg. En förlåtande kultur är bra för relationerna.