Hoppa till huvudinnehållet

I byggbranschen finns en fyra gånger så hög risk att drabbas av olyckor bland personal som känner sig stressade enligt en kunskapsöversikt där 35 studier från byggbranschen ingår.

Bild: Istock

Arbetsmiljöarbete

Stress bakom många olyckor

Varje år dör över 700 svenskar  på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, enligt forskaren Rachael Berglund vid Mälardalens universitet. Att förebygga stress handlar både om att undvika att medarbetare drabbas av utmattning och om att undvika olyckor.

FAKTAFEL

Rättelse

I den ursprungliga ingressen till denna artikel påstod vi felaktigt att drygt 700 svenskar dör varje år i arbetsrelaterade olyckor som beror på brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det skulle ha stått att drygt 700 svenskar dör varje år på grund av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Siffran är hämtad ur Arbetsmiljöverkets rapport "Ohälsosam arbetsbelastning vanligare orsak till dödlighet"

Arbetsmiljöverkets rapport: 

– Det vi kan se i forskningen är att stress bidrar till en ökad risk för osäkra handlingar och olyckor. I byggbranschen finns en fyra gånger så hög risk att drabbas av olyckor bland personal som känner sig stressade enligt en kunskapsöversikt där 35 studier från byggbranschen ingår, sa Rachael Berglund när hon pratade på temat psykosocialt säkerhetsklimat på ett webbinarium arrangerat av Afa Försäkring.

År 2022 genomförde fackförbundet Byggnads arbetsplatskontroller över hela landet med fokus på psykosocial arbetsmiljö. Resultatet visade att branschen har en bit kvar när det gäller att leva upp till kraven i lagstiftningen. Hela 55 procent av arbetsplatserna saknade rutiner för att undersöka den psykosociala arbetsmiljön och på 68 procent av arbetsplatserna saknades mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

– Konflikter, hög arbetsbelastning och långa arbetsdagar är några av de saker som ligger bakom stressen i byggbranschen. I Byggnads undersökning uppgav medlemmarna att de upplever bristande stöd från sin chef och att det är pressade byggtider, sa Rachael Berglund.

Utbildning i psykosocial riskbedömning

Psykosocialt säkerhetsklimat kan användas för att ta tempen på hur medarbetarna upplever att chefer och den högsta ledningen tar det stressförebyggande arbetet på allvar.

– Man kan se att det finns färre risker på de arbetsplatser som har ett bra psykosocialt säkerhetsklimat.

2016–2020 genomförde Rachael Berglund en interventionsstudie där en grupp chefer på Volvo fick utbildning i psykosocial riskbedömning. Efter sex månader visade det sig att den grupp där cheferna utbildats hade ett bättre psykosocialt säkerhetsklimat och färre risker jämfört med en kontrollgrupp där cheferna inte fått någon utbildning. Resultatet kvarstod även efter 18 månader då forskarna följde upp igen.  

Ledningens engagemang är avgörande

Ledningen engagemang är helt avgörande för att förbättra det psykosociala säkerhetsklimatet, enligt Rachael Berglund.

– I den studie jag ledde frågade vi oss hur vi skulle kunna visa att ledningen är engagerad. En framgångsfaktor var att ledningen fick göra samma sak, det vill säga ledningsgruppen fick göra sin egen riskbedömning i stället för att bara titta på alla andras resultat. Sen uppmuntrade vi dem till att adressera problem direkt och visa att de verkligen prioriterar arbetsmiljön. En positiv effekt var att när jag frågade cheferna om deras egen arbetssituation berättade de att deras chef hade börjat visa intresse för hur de mådde.

FAKTA

Psykosocialt säkerhetsklimat

Begreppet Psykosocialt säkerhetsklimat (PSC) kommer ursprungligen från den australiensiska forskaren Maureen Dollard. Det är ett mått på medarbetarnas upplevelse av hur den högsta ledningen engagerar sig i, prioriterar, kommunicerar och involverar medarbetarna i psykosociala arbetsmiljöfrågor.

bild på Marianne Zetterblom

Marianne Zetterblom

Mer om Arbetsmiljöarbete

Senaste om Forskning