Bild: Jonas Roslund
Vanligt med robotdjur i äldrevården
Publicerat 14 augusti 2024
Över hälften av landets kommuner använder robotdjur i form av hundar och katter i äldrevården. Sofia Thunberg, forskare i kognitionsvetenskap, har i en ny avhandling undersökt hur sällskapsrobotar tas emot av personer med demenssjukdom och hur de påverkar personalens arbetsvardag.
Sverige är ett av få länder i världen som använder sällskapsrobotar i vården. Hela 52 procent av Sveriges kommuner har robotdjur i sina verksamheter, enligt en enkätstudie som ingår i Sofia Thunströms doktorsavhandling som hon skrivit vid Institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet.
Sälar funkar inte i Sverige men i Japan
– I Japan utvecklade man för 20–25 år sedan en robotsäl för användning inom vården. Tanken med att välja just en säl var att det är ett icke-familjärt djur där det inte finns några förväntningar på vad den ska kunna. Men det fungerade inte alls i Sverige och i stället kom idén om att utveckla hundar och katter, säger Sofia Thunberg.
I sitt avhandlingsarbete har Sofia Thunberg bland annat gjort en nio månader lång fältstudie vid ett demensboende i Motala som skaffade en robotkatt redan 2019. En slutsats är att livskvaliteten hos de demenssjuka ökar av att ta hand om ett robotdjur. De blir mindre oroliga och stressade och enligt personalen kan man i vissa fall minska på lugnande mediciner. Men även om robotdjuren kan ge en lugnare stämning på avdelningen minskar de inte personalens arbetsbörda – snarare tvärtom.
– Det uppstår nya arbetsuppgifter. Vid en direkt fråga måste personalen vara tydliga med att robotdjuren inte är på riktigt. Men i praktiken måste man ofta simulera det för att inte oroa brukarna. Det kan handla om att köpa in kattsand och matskål eller att på olika sätt stötta de som känner att de inte riktigt klarar av att ta hand om djuren. Det kan också handla om att lösa situationer där det blir konkurrens om att få ha djuren i knät.
Sofia Thunberg har också undersökt hur beslutsfattare i kommunerna resonerar kring robotdjur. Hennes råd till kommuner som överväger att köpa in sällskapsrobotar är att fundera noggrant över varför man vill göra det och hur personalen kan få stöd i arbetet med det nya redskapet.
– Det är definitivt värt att testa tycker jag. Samtidigt är det viktigt att ledningen utvärderar satsningen och tar med både de äldre och personalens tankar kring hur det fungerar.
Jag tror inte vi är redo för människoliknande robotar.
Sofia Thunberg har också följt ett försök med en människoliknande robot inom vården.
– Men det fungerade inte riktigt. Jag tror inte vi är redo för människoliknande robotar. Där är vi betydligt mer skeptiska, säger hon.
Marianne Zetterblom
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Få koll på stressen med täta och korta mätningar
Stress • Att genomföra korta, återkommande mätningar, så kallade pulsmätningar, är ett bra sätt att stämma av hur medarbetarna mår och hur arbetsbelastningen är.
-
Därför vinner du på att sluta göra saker
Arbetsmiljöarbete • Det är lätt att hitta nya lösningar för att utveckla verksamheten. Men vi tänker sällan på att rensa bort sådant som inte längre ger värde. Metoden ”antipilot” kan hjälpa till att frigöra resurser.
-
Prisad arbetsmiljöinsats minskade olyckorna
Arbetsmiljöarbete • Efter flera år med ett ökande antal olycksfall lyckades Guldfågeln vända trenden. Avgörande för att lyckas har varit att skapa engagemang hos medarbetarna och förståelse för att alla spelar en viktig roll i arbetsmiljöarbetet.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
En stöttande chef minskar risken för mobbning
Mobbning • Att känna sig trygg med sin närmsta chef minskar risken att utsättas för mobbning. Det gäller även om arbetsklimatet generellt sett är dåligt, enligt ett nyligen avslutat nordiskt forskningsprojekt.
-
Hot och våld i skolan - det går att vända trenden
Hot och våld • De senaste tio åren har anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan fördubblats. Men det finns också skolor som lyckats vända trenden. Några av framgångsfaktorerna har varit tydliga strategier och kollegialt stöd.
-
Vågar du säga förlåt på jobbet?
Arbetsklimat • Vi borde bli bättre på att säga förlåt på jobbet, enligt organisationspsykologen Anna Derwinger Hallberg. En förlåtande kultur är bra för relationerna.