
Bild: Jonas Roslund
Vanligt med robotdjur i äldrevården
Publicerat 14 augusti 2024
Över hälften av landets kommuner använder robotdjur i form av hundar och katter i äldrevården. Sofia Thunberg, forskare i kognitionsvetenskap, har i en ny avhandling undersökt hur sällskapsrobotar tas emot av personer med demenssjukdom och hur de påverkar personalens arbetsvardag.
Sverige är ett av få länder i världen som använder sällskapsrobotar i vården. Hela 52 procent av Sveriges kommuner har robotdjur i sina verksamheter, enligt en enkätstudie som ingår i Sofia Thunströms doktorsavhandling som hon skrivit vid Institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet.
Sälar funkar inte i Sverige men i Japan
– I Japan utvecklade man för 20–25 år sedan en robotsäl för användning inom vården. Tanken med att välja just en säl var att det är ett icke-familjärt djur där det inte finns några förväntningar på vad den ska kunna. Men det fungerade inte alls i Sverige och i stället kom idén om att utveckla hundar och katter, säger Sofia Thunberg.
I sitt avhandlingsarbete har Sofia Thunberg bland annat gjort en nio månader lång fältstudie vid ett demensboende i Motala som skaffade en robotkatt redan 2019. En slutsats är att livskvaliteten hos de demenssjuka ökar av att ta hand om ett robotdjur. De blir mindre oroliga och stressade och enligt personalen kan man i vissa fall minska på lugnande mediciner. Men även om robotdjuren kan ge en lugnare stämning på avdelningen minskar de inte personalens arbetsbörda – snarare tvärtom.
– Det uppstår nya arbetsuppgifter. Vid en direkt fråga måste personalen vara tydliga med att robotdjuren inte är på riktigt. Men i praktiken måste man ofta simulera det för att inte oroa brukarna. Det kan handla om att köpa in kattsand och matskål eller att på olika sätt stötta de som känner att de inte riktigt klarar av att ta hand om djuren. Det kan också handla om att lösa situationer där det blir konkurrens om att få ha djuren i knät.
Sofia Thunberg har också undersökt hur beslutsfattare i kommunerna resonerar kring robotdjur. Hennes råd till kommuner som överväger att köpa in sällskapsrobotar är att fundera noggrant över varför man vill göra det och hur personalen kan få stöd i arbetet med det nya redskapet.
– Det är definitivt värt att testa tycker jag. Samtidigt är det viktigt att ledningen utvärderar satsningen och tar med både de äldre och personalens tankar kring hur det fungerar.
Jag tror inte vi är redo för människoliknande robotar.
Sofia Thunberg har också följt ett försök med en människoliknande robot inom vården.
– Men det fungerade inte riktigt. Jag tror inte vi är redo för människoliknande robotar. Där är vi betydligt mer skeptiska, säger hon.

Marianne Zetterblom
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Många svenskar intresserade av arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbete • Stort intresse men bristande kunskap, framför allt hos yngre. Så kan man sammanfatta svenskarnas attityder till arbetsmiljö, enligt en ny rapport.
-
Så blir HR-året 2025
Arbetsmiljöarbete • Flexibilitet, AI, välbefinnande och mångfaldsarbete är några trender inom HR som kommer vara i fokus i år spår Petra Schedin Stergel, Sveriges HR-förening.
-
Helhetsgrepp behövs för att minska stress
Stress • Ett träningskort räcker inte. För att skapa en hållbar arbetsmiljö och minska stressen måste arbetsgivare ta ett helhetsgrepp om arbetsmiljön. Det visar ny forskning från Högskolan i Skövde.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Forskning
-
Möten på jobbet avslöjar maktförhållanden
Arbetsklimat • Genom att analysera hur vi beter oss på jobbmötet går det att se hur den sociala makten är fördelad.
-
Karpaltunnelsyndrom orsakas ofta av jobbet
Arbetsolyckor och arbetsskador • För fyra av tio som får karpaltunnelsyndrom går det att hitta orsaker i arbetet. Men det går att förebygga risken att drabbas med till exempel pauser och vila.
-
Unga chefer mår sämre på jobbet
Chef • Unga chefer upplever en betydligt sämre arbetsmiljö och välmående jämfört med sina äldre kollegor, visar en ny avhandling. Psykologen Hanna Irehill har undersökt varför det ser ut så och vad unga chefer behöver för att trivas och utvecklas i sin roll.