Trötthet – en underskattad arbetsmiljörisk

När vi inte sover påverkas frontalloben. Det är den del i hjärnan som hjälper oss att hålla fokus och koncentration. Där sitter också vår förmåga att lösa problem och tänka kreativt.

– De arbetsuppgifter som sitter i ryggmärgen är inte lika känsliga vid sömnbrist. Men om du hamnar i en situation där du inte kan gå på rutin blir det svårare att hitta lösningar och strategier, säger Anna Dahlgren som leder forskargruppen “Arbetstider, återhämtning och säkerhet” vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap på Karolinska Institutet.

För att förklara hur hon menar drar Anna Dahlgren en parallell till att vara förälder under småbarnsåren.

– Ditt barn vill inte sätta på sig overallen och att bara uppmana ”du måste för det är kallt” verkar inte hjälpa. Om du är trött upprepar du bara samma mening om och om igen. Det blir svårare att tänka nytt och göra om, när det sätt vi brukar lösa situationen på inte fungerar, säger Anna Dahlgren.

Så påverkas arbetsminnet

Arbetsminnet är en annan funktion som påverkas av trötthet. Det blir svårare att hålla saker i minnet och att sålla i information och bortse från stimuli som inte är hjälpsam för oss.

– Även här finns en parallell till vardagslivet. Säg att du ska gå och handla när du är riktigt trött. På listan står mjölk, bröd och kaffe. Men när du kommer hem har du även plockat på dig en massa annat och du har glömt kaffet.

Sömnbrist påverkar också vår känsloreglering och i förlängningen relationerna på jobbet. Man får närmare till både tårar och ilska. En del drar sig undan från gruppen och blir mindre sociala.

– Att inte få sova och ha sömnbrist är en stress för kroppen och vårt varningssystem blir mer på alerten.

Läs också: "Därför borde vi prata sömn på medarbetarsamtalet"

Så går det då att förebygga risker i arbetet kopplade till trötthet? Ett första steg är enligt Anna Dahlgren att det finns psykologisk trygghet i arbetsgruppen så att medarbetare vågar vara öppna med att de sover dåligt.

– Det finns forskning som visar att man inom vården inte pratar så mycket om hur trötthet kan påverka prestationen. Och det trots att misstag i vården kan få väldigt allvarliga konsekvenser. Här finns mycket att lära av flyget som har ett systematiskt arbetssätt för att förebygga risker kopplade till trötthet.

Människan gjord för att sova på natten

”Fatigue risk management” kallas den modell flyget använder, enkelt översatt ett ledningssystem för trötthet. Det handlar om att lägga scheman så att man kan få sömn mellan arbetspassen. Flyget använder också biomatematiska modeller som kan förutsäga risken för trötthet. De utgår från arbetstiderna i relation till människans inbyggda biologiska klocka. Som biologisk varelse är människan gjord för att sova på natten. Ämnesomsättningen går ner och det är ofrånkomligt att känna sig trött i vargtimmen

I en verksamhet som är i gång dygnet runt går det inte att göra scheman där man helt bygger bort trötthet, säger Anna Dahlgren.

– Jobbar man vid två, tre på natten så är dygnsrytmen i sin allra lägsta punkt och då får man en trötthetsdipp. Då behöver man se över vilken typ av arbetsuppgifter som utförs. Om man gör saker som kräver mycket frontallobsaktivitet kanske man kan ändra på det eller införa kontroller eller kognitivt stöd för att minska risken att något händer. Men man kan inte designa ett system där trötthet aldrig uppstår.

Men även i branscher där skiftarbete inte förekommer finns det mycket att göra för att förebygga risker kopplade till trötthet. En sådan sak är att främja återhämtning både under arbetsdagen och mellan arbetspassen.

 – Det är viktigt att ha plats för reflektion och att man hinner tänka klart på jobbet så att man inte behöver bearbeta allt som hänt på jobbet när man kommer hem.

Se varningssignaler i tid

Som kollega kan man också göra mycket för att främja återhämtning. Att skicka i väg en massa mejl innan man går hem på fredagen kan kännas skönt. Men då landar det hos någon annan som också precis ska ta helg. Om man ska ge feedback på något kan det också vara bättre att vänta till måndag än att göra det på fredag eftermiddag, tipsar Anna Dahlgren.

Som chef kan man förstärka medarbetarnas egna strategier för återhämtning. Att bara vila på sin fritid är inte nödvändigtvis det bästa utan det handlar om att göra saker som ger energi i vardagen.

– Om man bara jobbar och jobbar och sen går hem och kraschar är det en varningssignal att man ska se över sin situation.