Bild: Stefan Zimmerman
Drömmar förbereder oss på svåra jobbsituationer
Publicerat 29 januari 2016
Jagad och instängd om natten? Många plågas av mardrömmar och får nattsömnen störd – ofta i samband med stress. Ny forskning visar att drömmarna fungerar som terapi och förbereder oss inför verkliga hotfulla situationer.
Mardrömmar är något som alla har någon gång då och då och kanske extra intensivt under någon period i livet. Ofta kan fasansfulla drömmar komma i samband med en traumatisk händelse, en nära anhörigs död, att man flyttat eller börjat på ett nytt jobb.
Psykologen Susanna Jernelöv är forskare vid Karolinska Institutet och kbt-terapeut med stor erfarenhet av att behandla patienter med mardrömmar och sömnproblem.
– Mardrömmar är alltid en obehaglig upplevelse och det är alltid negativa känslor inblandade. Om man drömt att man blir jagad eller utsatt för något obehagligt kan det leva kvar under dagen och göra att man känner sig orolig och nedstämd och får svårt att koncentrera sig, säger Susanna Jernelöv.
Forskarna vet inte riktigt varför vi drömmer men teorierna är många. De senaste åren har man med hjälp av modern hjärnforskning upptäckt att drömmarna i själva verket hjälper oss att överleva. Enligt Katja Valli, drömforskare vi Högskolan i Skövde som doktorerat på hot-teorin, fungerar drömmarna som en slags träning där vi förbereder oss på hotfulla situationer.
En annan teori är att drömmen fungerar som en nattlig terapi där vi bearbetar sårade känslor. På det viset återställer de nattliga mardrömmarna den emotionella och mentala balansen och vi fungerar bättre under dagen.
För den som drömmer hemska drömmar varje natt är det ett allvarligt problem. Många som plågas av mardrömmar hamnar i en ond spiral då mardrömmarna i sig framkallar ångest och arbetsdagen känns olustig efter en natt med ångestladdade mardrömmar.
– Mardrömmar försämrar inte bara sömnen, de kan även påverka självkänsla och välbefinnande under den vakna tiden på jobbet, säger Susanna Jernelöv.
Drömmarna kan också leda till sömnproblem. Om man vaknar mitt i natten ur en mardröm och känner skräck och rädsla, då kan det vara svårt att somna om.
– Eller så kan man känna motvilja att somna in på kvällen, av rädsla för att mardrömmarna ska komma tillbaka.
De vanligaste mardrömmarna är att man blir jagad, instängd eller faller. En klassisk mardröm är att man går ut utan att ha kläder på sig.
– Mardrömmar är vanliga hos människor med depression och ångest men de kan också komma i perioder när man är stressad eller i samband med en speciell händelse, och de går att behandla.
Ångestdrömmar är en signal att man även under sin vakna tid känner sig ångestfylld. Det kan ge ledtrådar om vad som är fel. Ibland kan det räcka med att man identifierar källan till mardrömmarna för att de ska försvinna.
Man kanske har börjat med en ny medicin eller det kanske har hänt något stort och omvälvande i livet, som ett nytt jobb eller en flytt. Kanske man går och väntar på att något ska hända inom en snar framtid som gör att man känner sig pressad eller orolig.
– Om man däremot har mardrömmar i samband med att man varit med om en traumatisk händelse kan man behöva hjälp av en terapeut.
I annat fall finns det hjälp att få. Enligt Susanna Jernelöv finns det studier som visar att det går att behandla mardrömmar med hjälp av kognitiv beteendeterapi, KBT. En studie vid Karolinska Institutet har forskarna gjort tester för att hitta den mest effektiv metoden för att bota mardrömmar med KBT-terapi på nätet.
– På ett sätt är det ett dolt problem. Många lider av mardrömmar men ganska få tror eller känner till att man kan behandla dem och därför söker man inte hjälp.
Vid Internetpsykiatrienheten där man prövat sig fram för kbt-behandling av mardrömmar på nätet, har man prövat två olika metoder. Den ena testgruppen fick avslappningsbehandling. I den andra fick deltagarna bland annat tänka ut nya lyckliga slut på drömmarna och upprepa dem för sig själv gång på gång.
– Metoden var framgångsrik och minskade antalet mardrömmar hos deltagarna mer än avslappningsbehandlingen. Men deltagarna i båda grupperna fick alla bättre sömn efter behandlingen, så det var en hel del deltagare i gruppen som fick avslappningsbehandling som också var väldigt nöjda.
Susanne Jernelövs råd till dem som har mardrömmar ofta och känner att de påverkar livet negativt, är att söka hjälp. Med hjälp av kbt får man lära sig att förändra sina tankemönster och beteenden.
– Man får lära sig enkla tekniker för att hantera stress, som ofta ökar mängden mardrömmar.
Mardrömmar
Mellan tre och fem procent av Sveriges befolkning lider så pass mycket av sina mardrömmar att det påverkar deras vardag på ett negativt sätt.
Saker som kan framkalla mardrömmar:
- Feber eller mediciner kan trigga en mardröm, t ex betablockerare som används vid högt blodtryck liksom en hela rad andra läkemedel.
- En traumatisk händelse som skada, dödsfall, allvarliga hot eller våldsbrott.
- Stress, oro och depression.
- Vätskebrist eller alkohol.
Margaretha Eldh
Mer om Psykisk hälsa
-
Stressrelaterade sjukskrivningar högst bland småbarnsföräldrar
Psykisk hälsa • Antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress fortsätter öka och har nått rekordnivåer under 2024. Främst är det mammor i åldern 30–39 år som drabbas.
-
Så slutar du ta jobbet så personligt
Må bra • Ligger du vaken och grubblar över något som hände på mötet eller läser du ofta in en kritisk underton i kommunikationen med kollegor? Att ta jobbet för personligt är vanligt, men det går att bryta mönstret.
-
Chefers attityder till psykisk ohälsa påverkar möjligheten till stöd
Psykisk hälsa • Den som drabbas av depression, utmattning eller ångest har större möjligheter att få stöd på arbetsplatsen om chefen har en öppen och förstående attityd.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Stressad? Därför ska du inte hoppa över lunchen
Må bra • Nästan var fjärde yrkesverksam hoppar över lunchen minst en dag i veckan och de flesta gör det på grund av stress. Men enligt dietisten Maria Sitell leder det till att man får mindre gjort och presterar sämre.
-
Dagsljus viktigt för hälsan
Må bra • Den som jobbar inomhus under årets mörka månader får i regel alldeles för lite dagsljus. Men det finns knep för ta vara på de ljusa timmarna.
-
Arbetsrelaterad stress ökar risken för hjärtbesvär
Stress • Obalans mellan ansträngning och belöning på jobbet kan fördubbla risken för att utveckla förmaksflimmer. Det framkommer av en vetenskaplig studie som Hjärt-Lungfonden tagit del av.