Förebyggande sjukpenning gav rekordlåg frånvaro
Publicerat 8 december 2016
Torsby kommun ville minska antalet sjukskrivna. De satsade på att fånga upp tidiga signaler på ohälsa och på att använda förebyggande sjukpenning. Nu har kommunen Sveriges lägsta sjukfrånvaro.
– Vi hade många och långa sjukskrivningar i början av 2000-talet. Vi behövde kartlägga vilka som var sjuka och varför, och vem som var ansvarig chef, säger Tina Bengtsson, HR-strateg på Torsby kommun.
En medveten satsning startade. Dels för att få ut kunskapen i hela kedjan; från politiken, till chefer och medarbetare, och dels för att få ett mer effektivt arbetssätt och bättre verktyg. Tina Bengtsson fick uppdraget att samordna arbetsmiljö- rehabiliteringarbetet och kontakterna mellan chefer, Försäkringskassa och företagshälsovård. Högsta ledning och politiker sågs som nyckelpersoner i arbetet.
– Om inte första linjens chefer får befogenhet att agera, då tar det stopp där. Hur ska de lyckas genomföra ett gott arbetsmiljö- rehabiliteringsarbete om de inte har förtroendet uppifrån?
Stort fokus riktades på tidiga signaler.
– Tidiga signaler kan vara mycket. Det kan vara korttidsfrånvaro eller att någon förändrar sitt beteende. Att man är ledsen, trött eller arg.
Två viktiga verktyg blev företagshälsans kurs för sjukskrivna och personer i riskzonen för sjukskrivning och möjligheten att använda förebyggande sjukpenning. Med förebyggande sjukpenning kan medarbetaren vara borta från jobbet för rehabilitering, utan att vara sjukskriven. Företagshälsans kurs bygger på en individuell rehabiliteringsplan som består både av fysisk aktivitet och av teori och praktiskt arbete om människa och förändring. Många som går den sex veckor långa kursen är kvinnor med jobb inom skolan och vården och det var viktigt att se till hela människan – och till det som påverkar arbetet, oavsett om det kommer från jobb eller privatliv.
– Vi pratar om överbelastning i livet. Ibland går man in med värk i nacken, men det kanske handlar om andra saker. I början fick jag mycket frågor om vi verkligen skulle ta ansvar för problem som uppstått på hemmaplan. Men nu får jag väldigt lite frågor om det. Det handlar om vilken arbetsgivare man vill vara.
Tina Bengtsson har även varit ute på arbetsplatsträffar och pratat om vikten av att hjälpa varandra.
– Medarbetaren har ett stort eget ansvar och arbetskamrater är jätteviktiga, också för att fånga upp signaler om de ser att en kollega inte mår bra, till exempel i verksamheter där chefen träffar sin personal ganska sällan.
Men det handlar inte alltid om individproblem.
– Det kan vara problem i grupper, då gör vi arbetsmiljökartläggningar. Arbetsmiljön är verkligen inte kanon överallt, det här är ett evigt arbete, precis som det systematiska arbetsmiljöarbetet är tänkt.
Jörgen Johansson är huvudskyddsombud i Torsby kommun, ordförande för fackförbundet Vision och chef för en fritidsgård. Även han ser att det finns mer att göra, även om han tycker att arbetet hittills varit framgångsrikt.
– Vi tänker på hela människan, inte bara arbetstagaren. Det tror jag är en framgångsfaktor.
I skyddskommittén finns frågor om arbetsmiljö och hälsa alltid på dagordningen och samarbetet mellan arbetsgivare och fack fungerat väldigt bra, menar han.
– En bra arbetsmiljö för de anställda blir bättre för verksamheten, så vi har ett gemensamt mål. Och har chefer och medarbetare en bra relation går det att fånga upp signaler tidigt. Så använd medarbetarsamtalet, ta vara på den chansen.
Andelen sjukskrivna i Torsby kommun var 8,5 procent år 2004, 4,3 procent år 2015, med en lägsta notering på 3,9 procent 2014.

Carin Hedström
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Företaget som saknar hierarkier
Arbetsmiljöarbete • På konsultföretaget Itid i Luleå finns inga chefer och alla medarbetare har samma lön. Det har lett till ett brett engagemang för arbetsmiljöfrågorna, säger Annica Wållberg som är konsult.
-
Unga kvinnor mest utsatta på jobbet
Arbetsmiljöarbete • Var fjärde ung kvinna har det senaste året utsatts för hot eller våld på jobbet. De löper också större risk än andra grupper att drabbas av kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.
-
Kontoret ena dagen – grönsakslandet nästa
Hybridkontor • Därför mår vi bra av att odla. I Frankrike har en ny sorts hybridjobb vuxit fram där tjänstemän kombinerar kontorsarbete med odling några dagar i månaden. Så vad är det egentligen som gör att många upplever odling som läkande och finns det lärdomar att ta med sig in på kontoret?
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
”Hela livssituationen påverkar”
Stress • År 2028 försvinner diagnosen utmattningssyndrom. Det är i grunden positivt för patienterna enligt Alexander Rozental, professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet. Diagnosen har inte varit tillräckligt träffsäker eller resulterat i effektiva behandlingsmetoder.
-
Parfym kan förvärra pollenallergi
Allergier • Uppfriskande och härligt eller ett irritationsmoment som sticker i näsan? Parfymens vara eller icke vara är en vattendelare. Men kan det rent av bli ett arbetsmiljöproblem? Vi frågade Liselott Florén på Astma- och allergiförbundet.
-
Så kan arbetsplatsen underlätta för pollenallergiker
Allergier • Med mildare vintrar börjar pollensäsongen allt tidigare. Prognosen tyder på att årets säsong kommer att bjuda på högre halter av björkpollen än tidigare. Alla arbetsplatser behöver tänka igenom vad de kan göra för att underlätta för pollenallergiker på jobbet, säger Liselott Florén på Astma- och allergiförbundet.