Hoppa till huvudinnehållet
Psykisk hälsa

Dålig självkänsla driver arbetsnarkomanen

En arbetsnarkoman jobbar inte för att det är stimulerande och roligt utan för känslan att duga som människa, enligt Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi. Hemarbete under pandemin har dessutom gjort det ännu lättare att jobba för mycket.

Att vara arbetsnarkoman handlar inte om att jobba mycket i största allmänhet och drivas av lust för sitt arbete, utan om att tro sig få sitt värde som människa genom att alltid jobba mycket. Om den egna självbilden är att du är en som arbetar hårt, projicerar du också den bilden av dig själv till andra.

– Det som är problematiskt är att det är få chefer som säger nej till en engagerad medarbetare som ställer upp. Därför är det svårt att komma åt detta med arbetsnarkomani. Till skillnad från beroenden i form av spel eller missbruk av droger, som är beteenden som anses negativa och kostar pengar, så finns det mycket positivt runt att vara den som jobbar mycket. Det är status, säger Gunnar Aronsson som är professor i arbets- och organisationspsykologi. Foto: privat

Sömnproblem och depression

Han säger att organisationen och samhället i stort belönar den som ställer upp och jobbar mycket och kanske även gör karriär på köpet. Men att jobba mycket utan att kunna glädjas menar Gunnar Aronsson är ett beteende som inte håller i längden.

– Om en arbetsnarkoman driver sig själv för långt och för länge kommer sömnproblemen, kanske depression, misstag på jobbet och förstörda relationer till de egna runtomkring. Det leder till att man tappar djupare kontakt med partner och barn. Att dra sig undan till arbete kan också vara en flykt från intimsfären. Man slipper jobbiga saker och förhållanden inom privatlivet. Arbetsnarkomaner ger sig själv och andra ett perfekt skäl för kvällsjobbandet – nämligen arbetet, som ger de inkomster familjen behöver.

Finns i alla branscher

Gunnar Aronsson tror att det finns arbetsnarkomaner i alla branscher och att det är lika fördelat mellan kvinnor och män. Det finns inga studier i Sverige gjorda på arbetsnarkomaner, däremot i Norge. Den studien uppskattar att ungefär tio procent av befolkningen har det här beteendet. På svenska säger vi arbetsnarkomaner, på engelska säger man workaholic, båda ger tydliga signaler om att det handlar om ett beroende.

– En arbetsnarkoman kan också ha svårt att jobba i team då han eller hon kommer i otakt med teamets normer om arbetstid och prestation.

Det gäller att inte blanda ihop att jobba mycket under en tillfälligt hög arbetsbelastning med att jobba för mycket som mönster i livet. Ett mönster som fortsätter trots att det sker på bekostnad av egna hälsan och utarmade relationer.

– Att som chef urskilja om drivkraften till att en person jobbar mycket kan vara svårt, men en bra fråga att ställa sig är om personen verkar glad eller inte av det myckna jobbandet.

Han menar också att den allmänna möjligheten att jobba hemma, inte bara under pandemin, har gjort att det är lätt att sätta sig vid datorn på kvällen, trots att man jobbat en hel arbetsdag. Att vi ständigt ska vara tillgängliga eller har arbetet tillgängligt på 15 sekunder är en risk för den som har tendenser mot arbetsnarkomani.

Hur ska man då bryta det?

– Ett sätt är att skapa överenskommelser med de närmaste om gränser mellan arbete och familjeliv. Sådana kontrakt ger tydlighet och blir en broms. Det blir lättare att prata om överträdelser. Ett annat sätt är söka extern hjälp. Det finns mycket professionellt kunnande kring beroendeproblematik. Ett tredje sätt är att få insikt genom strukturerade program som finns, där man diskuterar sina problem med andra i samma situation säger Gunnar Aronsson.

 

RÅD

När jobbet tar över

  • Som chef bör du försöka ta reda på drivkrafterna bakom hårt arbete. Blir din medarbetare glad av jobbet?
  • Den som jobbar för mycket kan testa att skapa ett kontrakt tillsammans med familjen kring arbetstider. Då är det lättare att veta om det blivit för mycket.
  • Ta extern hjälp exempelvis via företagshälsovården.
bild på Gerd Eriksson

Gerd Eriksson

Mer om Psykisk hälsa

Senaste om Hälsa