Dålig självkänsla driver arbetsnarkomanen
Publicerat 12 april 2021
En arbetsnarkoman jobbar inte för att det är stimulerande och roligt utan för känslan att duga som människa, enligt Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi. Hemarbete under pandemin har dessutom gjort det ännu lättare att jobba för mycket.
Att vara arbetsnarkoman handlar inte om att jobba mycket i största allmänhet och drivas av lust för sitt arbete, utan om att tro sig få sitt värde som människa genom att alltid jobba mycket. Om den egna självbilden är att du är en som arbetar hårt, projicerar du också den bilden av dig själv till andra.
– Det som är problematiskt är att det är få chefer som säger nej till en engagerad medarbetare som ställer upp. Därför är det svårt att komma åt detta med arbetsnarkomani. Till skillnad från beroenden i form av spel eller missbruk av droger, som är beteenden som anses negativa och kostar pengar, så finns det mycket positivt runt att vara den som jobbar mycket. Det är status, säger Gunnar Aronsson som är professor i arbets- och organisationspsykologi.
Sömnproblem och depression
Han säger att organisationen och samhället i stort belönar den som ställer upp och jobbar mycket och kanske även gör karriär på köpet. Men att jobba mycket utan att kunna glädjas menar Gunnar Aronsson är ett beteende som inte håller i längden.
– Om en arbetsnarkoman driver sig själv för långt och för länge kommer sömnproblemen, kanske depression, misstag på jobbet och förstörda relationer till de egna runtomkring. Det leder till att man tappar djupare kontakt med partner och barn. Att dra sig undan till arbete kan också vara en flykt från intimsfären. Man slipper jobbiga saker och förhållanden inom privatlivet. Arbetsnarkomaner ger sig själv och andra ett perfekt skäl för kvällsjobbandet – nämligen arbetet, som ger de inkomster familjen behöver.
Finns i alla branscher
Gunnar Aronsson tror att det finns arbetsnarkomaner i alla branscher och att det är lika fördelat mellan kvinnor och män. Det finns inga studier i Sverige gjorda på arbetsnarkomaner, däremot i Norge. Den studien uppskattar att ungefär tio procent av befolkningen har det här beteendet. På svenska säger vi arbetsnarkomaner, på engelska säger man workaholic, båda ger tydliga signaler om att det handlar om ett beroende.
– En arbetsnarkoman kan också ha svårt att jobba i team då han eller hon kommer i otakt med teamets normer om arbetstid och prestation.
Det gäller att inte blanda ihop att jobba mycket under en tillfälligt hög arbetsbelastning med att jobba för mycket som mönster i livet. Ett mönster som fortsätter trots att det sker på bekostnad av egna hälsan och utarmade relationer.
– Att som chef urskilja om drivkraften till att en person jobbar mycket kan vara svårt, men en bra fråga att ställa sig är om personen verkar glad eller inte av det myckna jobbandet.
Han menar också att den allmänna möjligheten att jobba hemma, inte bara under pandemin, har gjort att det är lätt att sätta sig vid datorn på kvällen, trots att man jobbat en hel arbetsdag. Att vi ständigt ska vara tillgängliga eller har arbetet tillgängligt på 15 sekunder är en risk för den som har tendenser mot arbetsnarkomani.
Hur ska man då bryta det?
– Ett sätt är att skapa överenskommelser med de närmaste om gränser mellan arbete och familjeliv. Sådana kontrakt ger tydlighet och blir en broms. Det blir lättare att prata om överträdelser. Ett annat sätt är söka extern hjälp. Det finns mycket professionellt kunnande kring beroendeproblematik. Ett tredje sätt är att få insikt genom strukturerade program som finns, där man diskuterar sina problem med andra i samma situation säger Gunnar Aronsson.
När jobbet tar över
- Som chef bör du försöka ta reda på drivkrafterna bakom hårt arbete. Blir din medarbetare glad av jobbet?
- Den som jobbar för mycket kan testa att skapa ett kontrakt tillsammans med familjen kring arbetstider. Då är det lättare att veta om det blivit för mycket.
- Ta extern hjälp exempelvis via företagshälsovården.
Gerd Eriksson
Mer om Psykisk hälsa
-
Stressrelaterade sjukskrivningar högst bland småbarnsföräldrar
Psykisk hälsa • Antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress fortsätter öka och har nått rekordnivåer under 2024. Främst är det mammor i åldern 30–39 år som drabbas.
-
Så slutar du ta jobbet så personligt
Må bra • Ligger du vaken och grubblar över något som hände på mötet eller läser du ofta in en kritisk underton i kommunikationen med kollegor? Att ta jobbet för personligt är vanligt, men det går att bryta mönstret.
-
Chefers attityder till psykisk ohälsa påverkar möjligheten till stöd
Psykisk hälsa • Den som drabbas av depression, utmattning eller ångest har större möjligheter att få stöd på arbetsplatsen om chefen har en öppen och förstående attityd.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Stressad? Därför ska du inte hoppa över lunchen
Må bra • Nästan var fjärde yrkesverksam hoppar över lunchen minst en dag i veckan och de flesta gör det på grund av stress. Men enligt dietisten Maria Sitell leder det till att man får mindre gjort och presterar sämre.
-
Dagsljus viktigt för hälsan
Må bra • Den som jobbar inomhus under årets mörka månader får i regel alldeles för lite dagsljus. Men det finns knep för ta vara på de ljusa timmarna.
-
Arbetsrelaterad stress ökar risken för hjärtbesvär
Stress • Obalans mellan ansträngning och belöning på jobbet kan fördubbla risken för att utveckla förmaksflimmer. Det framkommer av en vetenskaplig studie som Hjärt-Lungfonden tagit del av.