Chilla – det gillar hjärnan

Bild: LinaEidenbergAdamo

Att det inte är någon succé för ens mentala och fysiska hälsa att hela tiden ge järnet på fritiden och jobbet blir alltmer tydligt. Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress och utmattning. Och enligt Försäkringskassans senaste statistik står psykisk ohälsa i dag för över hälften av alla längre sjukfall.

Våra hjärnor och kroppar klarar helt enkelt inte av att vara så uppvarvade och duktiga dygnet runt som vi kanske skulle vilja, utan måste också få tid till kravlös återhämtning för att må bra. Som att sitta och bläddra i en veckotidning eller krypa upp i soffan och plöja avsnitt efter avsnitt av sin favoritteveserie. Ja, att slappa helt enkelt. Eller som hjärnforskaren Sissela Nutley, knuten till Karolinska institutet, kallar det: att ha chilltid. En stunds avkoppling som är kravlös, fri från prestation och alltför mycket kognitiv ansträngning eller upprörande känslosvall.

– Vi ska absolut inte känna dåligt samvete för att vi ibland slappar eller chillar. Det är helt nödvändigt för att vi ska få till ett liv i balans. Kropp och hjärna måste få en chans att återhämta sig om vi ska kunna vara långsiktigt produktiva och må bra.

Så vad händer i våra kroppar och hjärnor när vi sitter där och småmyser vid teven?

– Det sker en massa positiva saker. När stressen försvinner aktiveras det parasympatiska nervsystemet som gör att blodtrycket och pulsen sjunker, matsmältningen aktiveras och humörhöjande ämnen som serotonin, endorfin och dopamin frisätts. Kroppens reparationssystem drar i gång, immunsystemet börjar laga sig självt och byta ut celler och det sker många andra läkande systemeffekter, säger Sissela Nutley.

Vårt autonoma nervsystem, det som vi inte kan påverka med viljan, består av två delar: det sympatiska och det parasympatiska. Det förra kickar igång oss med hjälp av adrenalin och ökad puls för att svara på stress och faror, det senare hjälper i stället till att lugna ner oss och bygga upp kroppens reserver. Båda behövs och måste balanseras för att vi ska må bra över tid.

Att chilla är alltså ett måste för att vi och våra kroppar ska må bra, men det kan ju vara lättare sagt än gjort ibland. Kanske är vi alltför stressade för att bara sätta oss ner och slappa, eller så känns det lite skämmigt. Vi borde ju göra något nyttigt, ut och springa, läsa in oss på morgondagens arbete, ta tag i det där med bostadslånet …

Att chilla är en av sju tårtbitar i den så kallade mentala tallriksmodellen. Ett tankestöd som bygger på neurovetenskap och lyfter fram sju delar vi alla behöver för att få balans i livet.

Hur chillar man egentligen på bästa sätt?

– Det allra viktigaste är att inte ha dåligt samvete utan bestämma sig för att det är viktigt. Känn att du gör något snällt mot dig själv, tar hand om dig själv. Yes, vad duktig jag är! Vad bra att jag unnar mig den här stunden så att mitt immunsystem kan reparera sig och jag kan återhämta mig.

Hur ser din egen chilltid ut?

– Jag tycker nog att jag numera har en rätt bra balans på det hela. Mitt chill-liv består av en blandning av tv-serier, ensam eller med min man, och att sitta och spela piano, gitarr och sjunga bara för att det är kul. Nyckeln är att det är helt kravlöst och utan prestation, säger Sissela Nutley.