Långvarig stress ökar risken för demens

Att det finns en koppling mellan depression och Alzheimers sjukdom är känt sedan tidigare, men i en ny studie kan svenska forskare även peka på en tydlig koppling mellan utmattningssyndrom och risken för att utveckla Alzheimers. Studiens resultat ökar kunskapen om riskerna med kronisk stress, säger Axel Carlsson, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Bild: Daphne Macris

– Utmattningssyndrom är en diagnos som enbart finns i Sverige och som innebär att individen ska ha upplevt minst sex månader av kronisk hög stress. I internationella studier får deltagarna i stället svara på enkätfrågor om stress och depression.

Studien utgick från patienter i Region Stockholm i åldersgruppen 18 till 65 år som fått en diagnos för antingen depression eller utmattningssyndrom. Gruppen följdes under åtta år för att se hur många som senare diagnostiserades med lindrig kognitiv svikt eller Alzheimers sjukdom. Resultatet visade att risken för att drabbas av Alzheimers var två gånger högre hos personer som diagnosticeras med antingen utmattningssyndrom eller depression, jämför med personer som inte fått någon av dessa diagnoser. För patienter med både utmattningssyndrom och depression var risken fyra gånger högre att drabbas av Alzheimers. Risken för att drabbas av kognitiv svikt var förhöjd med ungefär lika mycket. Axel Carlsson poängterar samtidigt att den absoluta risken för att drabbas av Alzheimers fortfarande är väldigt låg – under 0,5 procent i gruppen som fått en diagnos för antingen depression eller utmattningssyndrom jämfört med cirka 0,2 procent i kontrollgruppen.

Samma riskfaktorer för utmattning och demens

Vad kopplingen mellan stress, depression och Alzheimers beror på är däremot inte klarlagt. En förklaring kan vara att det finns gemensamma riskfaktorer för utmattningssyndrom och demens.

– Symptom på långvarig stress liknar symptomen på demens i en tidig fas. Det händer att patienter med en begynnande demens felaktigt blir diagnosticerade med utmattningssyndrom eller depression i början av sjukdomsförloppet, säger Axel Carlsson.

Även sömnen kan vara en viktig nyckel. Stress och depression leder ofta till sömnstörningar, vilket i sig är en riskfaktor för att utveckla demens. Dålig sömn kan skapa inflammationsprocesser i kroppen som kan påverka hjärnans möjligheter att hinna städa ut slaggprodukter, vilket är kopplat till ökad risk för demens.

Det finns även andra livsstilsfaktorer som påverkar risken för att utveckla demens, exempelvis rökning och brist på fysisk aktivitet. Dessa livsstilsfaktorer påverkar även risken för utmattningssyndrom och depression. Förutom att prioritera sin sömn, inte röka och röra på sig så är det viktigt att ta pauser i arbetet för att låta hjärnan återhämta sig.

– Vår biologi är inte gjorde för det monotona arbete som många av oss har i dag. Det är viktigt att ta pauser och det behöver inte vara mer än ett par minuter för att hjärnan ska hinna få lite återhämtning mellan uppgifter, säger Axel Carlsson.