Bild: Istock
Lyckan sitter i händerna
Publicerat 24 april 2024
En fjärdedel av alla svenskar sysslar regelbundet med någon form av hantverk, som drejning, stickning eller slöjd. Hobbyer som inte bara är roliga för stunden utan även kan leda till ökat mentalt välbefinnande på sikt, visar forskning gjord av den amerikanska beteendeneurologen Kelly Lambert.
Vad har de som virkar, målar, skulpterar, täljer trägubbar eller gör någon annan typ av hantverk gemensamt? Jo, de arbetar kreativt med händerna. Och, så är de ofta lite lyckligare och mer tillfreds med tillvaron än andra, visar en rad studier. Minskad ångest, depression och stress är bara några av de positiva effekter av hantverk som brukar lyftas fram.
Så hur hänger det här ihop? Kan vi verkligen rent konkret påverka vårt mående genom att arbeta mer med händerna och syssla med hantverk? Ja, menar Kelly Lambert, som är professor vid University of Richmond i USA.
– När vi använder våra händer för att producera något som känns meningsfullt för oss frisätts en rad positiva kemikalier i vår hjärna och kropp som gör att vi mår bra. Både på grund av händerna i sig, deras rörelser och känsel engagerar en stor del av hjärnan, och för att vi märker att ansträngning och kompetens ger resultat, att vi kan skapa något av värde på egen hand.
När vi skapar något med våra händer frisätts en naturlig neurococktail av ämnen.
Det är ingen slump att vi människor får en kick av att skapa saker med våra händer, utan en ren överlevnadsmekanism. Evolutionärt sett är det bättre att vi tillverkar saker än ligger och slappar men för att det ska ske vill vi ha en belöning.
– Vi kan kalla det för ett slags förhistorisk Prozac. När vi skapar något med våra händer frisätts en naturlig neurococktail av ämnen som aktiverar vårt belöningssystem. Som serotonin, som är målet för antidepressiv medicin, men som också frisätts när vi utför repetitiva handrörelser, som vid stickning, säger Kelly Lambert.
Andra ämnen som frisätts är dopamin, som hjälper oss med motivation och mening. Lerklumpen eller nystanet i korgen kan faktiskt bli något! Och trygghetshormonet oxytocin, som sänker halterna av stresshormoner och frisätts när vi sitter och småpratar med andra medan vi pysslar.
Svensk studie om handarbete och hälsa
Vid Lunds universitet pågår ett forskningsprojekt som undersöker kopplingen mellan handarbete och psykisk hälsa i Sverige. Är de som handarbetar mindre stressade, sover de bättre, har de bättre självkänsla? Det är några av de frågor som undersöks.
Magnus Nilsson
Mer om Må bra
-
Mediebanta och må bättre
Psykisk hälsa • Genom att begränsa tiden vi lägger på sociala medier kan vi snabbt påverka vårt mående till det bättre, visar en studie från Lunds universitet.
-
Träna dig på att tänka mer hoppfullt
Må bra • I tider av klimatkris, krig och stora samhällsförändringar är det lätt att känna hopplöshet. Men det går att träna sig på att tänka mer hoppfullt och öka känslan av meningsfullhet.
-
Trötthet och låg energi vanligare bland kvinnor
Må bra • Tre av tio anställda upplever brist på energi och trötthet efter arbetsdagen på en nivå som gör att de inte orkar göra saker på fritiden. Unga och kvinnor är mest drabbade, visar en ny undersökning.
Arbetslivs nyhetsbrev
Ja tack, jag vill prenumerera på Arbetslivs nyhetsbrev som kommer en gång i veckan.
Papperstidning
Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Arbetsliv, Sveriges största arbetsmiljötidning som kommer fyra gånger per år.
PrenumereraSenaste om Hälsa
-
Perfektionism får oss att prestera sämre
Psykisk hälsa • Andelen unga som ställer orimligt höga krav på sig själva har ökat de senaste 10–20 åren, visar psykologisk forskning. Den som lider av perfektionism riskerar både att bli utbränd och att prestera sämre på jobbet.
-
Mediebanta och må bättre
Psykisk hälsa • Genom att begränsa tiden vi lägger på sociala medier kan vi snabbt påverka vårt mående till det bättre, visar en studie från Lunds universitet.
-
Träna dig på att tänka mer hoppfullt
Må bra • I tider av klimatkris, krig och stora samhällsförändringar är det lätt att känna hopplöshet. Men det går att träna sig på att tänka mer hoppfullt och öka känslan av meningsfullhet.