Nya föreskrifter om arbetsanpassning
Publicerat 2 juni 2021
Den 1 juni trädde Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om arbetsanpassning i kraft. De ska göra det lättare att jobba förebyggande och hitta lösningar för att undvika ohälsa och sjukskrivning och det är större fokus på individens specifika behov.
– Det är tydligare vad som gäller från arbetsgivarens sida gentemot den enskilda medarbetaren när det gäller arbetsanpassning. Sedan är det också ett modernare språkbruk som gör dem mer lättillgängliga, säger Elisabet Ohlsson som är förbundsjurist på Unionen.
Alla arbetsgivare är skyldiga att fortlöpande ta reda på om en arbetstagare behöver anpassning för att klara sitt arbete. Det kan handla om inköp av hörselskydd, ändrad schemaläggning eller bättre utformning av arbetsplatsen. De nya föreskrifterna om arbetsanpassning som tagits fram i samverkan med arbetsmarknadens parter ersätter de tidigare som var 25 år gamla.
Fler hur än att
Elisabet Ohlsson tycker att det är bra att det är fler "hur" än "att" i de nya föreskrifterna, vilket gör dem lättare att använda. Men hon anser samtidigt att de hade kunnat vara ännu fler konkreta exempel på möjliga åtgärder.
För Unionens medlemmar, som är privatanställda tjänstemän, säger hon att det i första hand inte är frågan om fysiska arbetsanpassningar utan mer om arbetsbelastningen – om sociala och organisatoriska frågor.
– Dagens arbetsliv ställer höga krav på den enskilda medarbetaren. Vi har det systematiska arbetsmiljöarbetet och vi har föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är bra verktyg. De nya föreskrifterna blir ytterligare ett komplement. Att alla föreskrifter är levande och används är jätteviktigt om vi ska ha ett arbetsliv för alla, säger Elisabet Ohlsson.
Begreppet rehabilitering försvinner
Svenskt Näringslivs arbetsmiljöexpert Anna Bergsten välkomnar att begreppet rehabilitering är borttaget i de nya föreskrifterna eftersom det då blir tydligare att det är på arbetsplatsen anpassningen ska ske för att bidra till arbetstagarens återgång till arbete.
– Rehabiliteringen går under socialförsäkringsbalken och arbetsanpassningen under arbetsmiljölagen. De nya föreskrifterna är mer renodlade och tydliga för arbetsgivarna, säger hon.
Anna Bergsten anser också att det är bra att den tidigare paragrafen om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda rehabilitering vid problem med alkohol och droger försvinner. I de nya föreskrifterna gäller skyldigheten att anpassa arbetet generellt oavsett vad som orsakat den nedsatta arbetsförmågan hos arbetstagaren.
Arbetstagaren behöver medverka
– Vi hade också velat ha en skarpare skrivning i paragraf sju som handlar om arbetstagarens medverkan. Nu står det att arbetsgivaren ska ge arbetstagaren möjlighet att medverka. En lyckad arbetsanpassning förutsätter medarbetarens medverkan och det hade behövts någon form av skrivning om skyldighet till medverkan.
Anna Bergsten säger att det är svårt att veta hur de nya föreskrifterna kommer att tas emot av deras medlemmar. Hon tror att det kan variera beroende på storlek på företaget och vilken erfarenhet de har av att jobba med arbetsmiljöfrågor sen tidigare.
– Vi välkomnar allt som underlättar för arbetsgivare och chefer att ta sitt arbetsmiljöansvar och som gör det tydligt vad som gäller. Med tanke på efterdyningarna av covid-19 och en högre grad av distansarbete kanske det blir en rivstart för de nya föreskrifterna. Det är först när vi börjar använda dem som vi får ett kvitto på hur de fungerar, säger Anna Bergsten på Svenskt Näringsliv
Arbetsanpassning
Individuell åtgärd i den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön som syftar till att en arbetstagare, med nedsatt förmåga att utföra sitt vanliga arbete, kan fortsätta arbeta, eller återgå i arbetet. Den används som en förebyggande åtgärd för att undvika ohälsa och sjukfrånvaro, samt vid återgång i arbete efter sjukfrånvaro. Arbetsanpassning kan vara tidsbegränsad eller varaktig.
Källa: Arbetsmiljöverket nya föreskrift Arbetsanpassning (AFS 2020:5)

Gerd Eriksson
Mer om Arbetsmiljöarbete
-
Konsten att få arbetsmiljöarbetet att bli en del av vardagen
Arbetsmiljöarbete • Systematiskt arbetsmiljöarbete riskerar ofta att bli en pappersprodukt snarare än en levande process. Så hur får man det att hålla över tid? Arbetsmiljöutbildaren Mikael Rehnberg delar med sig av sina bästa råd – och pekar ut de vanligaste misstagen.
-
Nio tips för ett långt och friskt arbetsliv
Äldre • Nästa år höjs pensionsåldern vilket till exempel innebär att dagens 30- och 40-åringar tidigast kan ta ut pension från 66 års ålder. Samtidigt uppger allt fler att de varken vill eller kan arbeta ända fram till pensionen.
-
Framgångsrik metod för att motverka kränkningar
Mobbning • Aktiv åskådare är en metod och utbildning för att våga ingripa vid kränkningar och sexuella trakasserier. Forskning visar att det ger positiva effekter om man låter omgivningen öva på att reagera och agera på oacceptabla beteenden.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Lagar och regler
-
Så har Peab jobbat med den nya regelstrukturen
Arbetsmiljöarbete • Den 1 januari 2025 börjar de omarbetade arbetsmiljöföreskrifterna att gälla. Peab är ett företag som varit på tårna för att förbereda sig i tid.
-
Tre frågor om Arbetsmiljöverkets regelförnyelse
Arbetsmiljöarbete • Arbetsliv ställde tre frågor till Lotta Trosell, projektledare för regelförnyelsen på Arbetsmiljöverket.
-
Det har unga rätt till på sommarjobbet
Unga • Många unga går snart ut på sina första sommarjobb och frågorna är många. Vi lät LO:s ungsekreterare Elsa Alm reda ut vad man har rätt till på jobbet.