Ledarstilen som får medarbetarna att prestera bäst

Det finns hyllmeter skrivna om vad det innebär att vara en bra ledare. Att ämnet ständigt är aktuellt är inte så konstigt. Det ledaren gör spelar roll – både för individen och för arbetsplatsen som helhet. Det konstaterar Andreas Stenling, docent i psykologi vid Umeå universitet, som studerar kopplingen mellan ledarskap, arbetsmiljö och hälsa.

Bild: Ulrika Sahlén

– Det finns tydliga samband mellan ledarens beteenden och medarbetarens välbefinnande och prestation. Om relationen till chefen känns stöttande, trygg och sund har det betydelse för hur medarbetarna mår. Och välbefinnande och mental hälsa gör att vi blir mer produktiva, säger han.

En ledarstil är extra framgångsrik

På uppdrag av Mynak, myndigheten för arbetsmiljökunskap, har Andreas Stenling tillsammans med kollegorna Susanne Tafvelin och Robert Lundmark gjort en kunskapssammanställning för att ytterligare förstå sambanden mellan ledarskap och medarbetares välbefinnande och prestation – och vilka faktorer som påverkar detta samband. Sammanställningen inkluderar 30 studier som publicerats 2015 och framåt, varav 21 med nordisk koppling. Resultatet pekar ut en ledarstil som extra framgångsrik – den transformativa.

Ett transformativt ledarskap innebär att man är visionär, att man målar upp en tydlig vision av det som ska göras på arbetsplatsen. 

– Man är intellektuellt stimulerande, visar omtanke och motiverar sina medarbetare, förklarar Andreas Stenling.

Om ledaren dessutom uppfattas som energisk stärker det ytterligare den positiva upplevelsen.

En studie pekade dock på en möjlig baksida. Studien visade att ett transformerande ledarskap ökar sjuknärvaron, att vi jobbar trots att vi är lite krassliga, vilket på längre sikt ledde till en ökad sjukfrånvaron. Andreas Stenling tolkar det som att en stimulerande och engagerad chef kanske gör att fler vill gå till jobbet trots att de borde varit hemma, en bi-konsekvens av att medarbetarna trivs på jobbet.

Det finns även andra ledarbeteenden som ger positiva effekter på medarbetares hälsa och prestation. Men i studier där man jämfört olika typer av ledarskap – som det moralbaserade, som grundar sig i etiska principer, det tjänande, att ledarens roll främst är att tillgodose medarbetarnas behov, eller det autentiska, att man har en tydlig inre kompass – så var sambandet tydligast för det transformativa. Men Andreas Stenling lägger in en brasklapp.

– Chefer som är transformativa är ofta också moralbaserade i sitt ledarskap så det behövs fler studier för att tydligare bena ut vad som ger vad, säger han.

Arbetsgivaren behöver ge chefen rätt förutsättningar

Att vara en transformativ ledare kan vara ganska ansträngande. Det kräver engagemang, energi och inte minst – tid. Arbetsgivaren har därför en viktig roll att skapa rätt förutsättningar för ett gott ledarskap.

– Har du en stor personalgrupp, sitter långt ifrån dina medarbetare eller kommunicerar mest via e-post, så kan det begränsa möjligheterna att vara transformerande. Vi kan också se att det går att träna upp den här typen av ledarskapsbeteende, exempelvis genom utbildning. Det svåra är att ta med sig kunskapen tillbaka till arbetsplatsen och öva på sina nya färdigheter om man har en alltför hög arbetsbelastning och massa bränder att släcka. Det behövs tid för reflektion och eftertanke, säger Andreas Stenling.

Distansarbetet som ökat sedan pandemin kan också innebära utmaningar för det transformativa ledarskapet.

– Det finns än så länge ganska få studier som har undersökt detta men det vi vet är att all typ av digital kommunikation, som e-post, telefon eller zoommöten, minskar antalet visuella ledtrådar som man utrycker och uppfattar, som ansiktsuttryck och kroppsspråk. Och en viktig del i det transformativa ledarskapet är att signalera en tydlig vision, visa engagemang och att vara motiverande. Det blir svårare när man leder på distans.

Destruktivt ledarskap vanligt och skadligt

Vad som utgör en bra chef har länge varit det tydligaste fokuset för både forskningen och den allmänna debatten. Men allt mer fokus läggs nu även vid motsatsen.

– Destruktivt ledarskap har tidigare hamnat lite i skymundan. Man har oftast fokuserat på den grövsta sorten, som chefer som är aggressiva, otrevliga eller till och med ut­sätter sina medarbetare för mobbning – och det är som tur är inte så vanligt förekommande. I dag har vi en vidare syn på vad som är destruktivt och pratar mer om ett passivt destruktivt ledarskap. Det kan innebära att vara undvikande, osäker, att dra sig undan när man som chef behöver gå in och fatta beslut. Den typen av destruktivt ledarskap är betydligt vanligare och det påverkar medarbetarnas hälsa och prestation negativt, säger Andreas Stenling.

Studier visar att omkring 30–40 procent av alla anställda uppfattar att de har en chef som relativt ofta agerar destruktivt. Att förebygga den typen av beteenden är minst lika viktigt som att odla de positiva. Andreas Stenling tycker att man behöver prata mer om destruktivt ledarskap i arbetslivet.

– Man behöver prata mer om vad det är och vad det kan leda till.

Det har inte gjorts så mycket studier på vad man kan göra för att reducera destruktivt ledarskap men ledarens egen arbetsmiljö verkar vara en viktig aspekt som kan bidra. Studier har exempelvis visat att stressreducerande strategier, som mindfulness, kan minska destruktiva beteenden. Att ge ledarskapet mer plats i medarbetarundersökningar kan också vara ett sätt att få upp frågan på agendan och öka kunskapen om hur det ser ut på den aktuella arbetsplatsen.

Att ledarskapet spelar roll visas tydligt i forskningen – och det är värt att satsa på, tycker Andreas Stenling.

– Ledarskap kan påverka arbetsmiljön, medarbetarnas välbefinnande och prestation, både på individ- och organisationsnivå. Forskning visar också att ett konstruktivt ledarskap har positiva effekter för ledarens eget välbefinnande. Givet ledarskapets betydelse, inte bara för medarbetarna, utan också för organisationen och ledaren själv, så verkar en investering i goda förutsättningar på arbetsplatsen för chefer att agera konstruktivt, till exempel transformativt, värd att satsa på, säger han.