Kollegors stöd kan hjälpa medarbetare i kris

Invasionen i Ukraina kan leda till ett ökat behov av krisstöd på arbetsplatserna. En del företag och organisationer har medarbetare i det krigshärjade landet eller i närområden. Det finns också anställda som är oroliga över anhöriga som berörs direkt av kriget. Men krisen kan också leda till en flyktingvåg och att sjuka och skadade får vård i Sverige, något som kan påverka flera yrkesgrupper.

Bild: Jezzica Sunmo

– Det finns redan nu arbetsgrupper inom vården och kommunal förvaltning som möter svårt sjuka patienter eller flyktingar som kommer direkt från Ukraina. Då kan det behövas krisstödjande insatser för medarbetarna, säger Mattias Klawitter, psykolog, organisationskonsult och samordnare för krisstöd på Falck Healthcare.

Tufft med två händelser efter varandra

Eftersom Ukrainakriget kommer så tätt inpå coronapandemin tror han att det finns risk för att vissa yrkesgrupper kan drabbas extra hårt av stress och ökad sjukfrånvaro.

– Man klarar kanske av en händelse, men två händelser efter varandra kan vara svåra att hantera. Då har inte psyket riktigt mekanismer för att hålla saker ifrån sig. Det blir svårt att återhämta sig helt enkelt.

Mattias Klawitter menar att företag och organisationer behöver identifiera grupper där man behöver tänka extra mycket kring riskanalys, särskilt i kommunal förvaltning och sjukvårdsregionerna.

– En viktig del av kristänket är att en person förlorar sina resurser under en period, som sin förmåga att kunna koncentrera sig, engagera sig på jobbet eller hålla många bollar i luften. Därför kan det vara viktigt att anpassa arbetssituationen för medarbetaren, säger han.

Gruppen kan stötta

Arbetsgivaren är skyldig att ha beredskap och rutiner för krisstöd, något som många stora organisationer också har. Ett effektivt sätt att bemöta den oro och stress som en krissituation orsakar är att ha avlastande samtal i grupp.

–  Gruppen har en förmåga att mobilisera resurser för att stärka varandra. Det är den egna arbetsgruppen som ska göra det här med sin närmaste chef. Då blir det väldigt strukturerat på ett sätt som kommer att bidra till att man känner sig stärkt av den gemenskap som byggs upp kring det här.

Det är också viktigt att arbetsgivaren informerar om vilka stödresurser som finns i organisationen. Däremot ska man inte pådyvla stödsamtal utan erbjuda det. Alla har inte behov av att prata med någon, men det är en viktig signal till de anställda för att visa att man bryr sig.

– De flesta som är i akut kris brukar acceptera att bli uppringd av någon. Det är inte lika bra att ge ett telefonnummer för de flesta av oss kommer inte att ringa det numret även om vi mår dåligt, säger Mattias Klawitter.

– Sedan får man se vad det leder till. Det kan vara ett samtal, det kan vara tre samtal och, i något enstaka fall, en längre traumabearbetande behandling. Men det är väldigt ovanligt. De flesta krissamtal är avlastande samtal några gånger.

Cheferna i en organisation har en väldigt viktig roll för att fånga upp signaler från medarbetare som mår dåligt och hantera de anställdas oro. Därför kan de också behöva handledning för att kunna hantera kriser.

– Vår erfarenhet säger att det engagemang som chefen kan uttrycka när personal mår väldigt dåligt och är i kris ofta är helt avgörande för hur det utvecklas framöver. Därför är chefshandledningen oerhört avgörande, säger Mattias Klawitter.