Så fungerar agilt arbetssätt

– Att jobba agilt är ett bra och effektivt sätt att jobba med utvecklingsprojekt men det finns en stor förvirring kring vad agilt innebär och en rad olika modeller som förklarar det, säger Leif Denti som är aktuell med boken ”Vadå agilt?”.

Själva namnet agil kommer från engelskans ”agile” och betyder lättrörlig eller smidig. Den agila metoden kommer ursprungligen från IT-världen och innebär att man jobbar med delleveranser i korta iterativa cykler där man gör prototyper, testar, analyserar och förbättrar dem i stället för att, som inom mer traditionella projekt, göra en stor leverans i slutet av projektet.

Men går det att jobba agilt i alla organisationer och projekt? Ja, det anser Leif Denti.

– Agilt är en metod för att upptäcka nya sätt att lösa en uppgift på. Det är en förändringsmetod som utgår från att man ska kontrollera sin hypotes och sina antaganden, och anpassa lösningen därefter. Jag skulle säga att det funkar i alla typer av organisationer och projekt, förutom när det handlar om ren förvaltning, säger han.

En grundbult är att man ska utgå från de resurser man har, inte vänta på att få fler. 

Det agila arbetssättet utgår från en rad olika principer. En grundbult är att man ska utgå från de resurser man har, inte vänta på att få fler. Och Leif Denti förtydligar att resurser inte behöver handla om tid och pengar utan även om färdigheter och nätverk.

– Ett bra sätt att inleda ett agilt projekt på är att kartlägga vilka färdigheter man har i teamet. Om du är duktig på att fotografera och jag är bra på att skriva, då kan vi jobba tillsammans med att skapa artiklar, i stället för att ta in en extern resurs. Det är så entreprenörer jobbar, man utgår från de färdigheter man har i teamet och från sina kontaktnät.

I agila projekt jobbar man också mycket med att loopa – att testa sin hypotes på målgruppen och vara lyhörd för hur ens lösning kan förbättras.

Anpassa och förändra under arbetets gång

– Det handlar om att ta sig ifrån gissningar och antaganden för att kunna fatta bättre beslut, säger Leif Denti.

Agilt handlar också om att anpassa och förändra sin lösning efter den input man har fått. Om man exempelvis har tagit fram en prototyp på en ny app och den inte uppskattas av målgruppen, då kan man behöva skrota arbetet och börja om eller göra de justeringar som behövs för att förbättra upplevelsen. Om utfallet i stället blir som man hoppats på är det dags att skala upp och färdigställa projektet

– Det agila arbetssättet handlar om att förhålla sig neutral till vad lösningen kan bli, säger Leif Denti.

Det kan låta krångligt och tidskrävande att testa, göra om och testa igen men enligt Leif Denti är det agila arbetssättet tvärtom både effektivare och billigare än det mer traditionella arbetssättet i projekt, där man utgår från en hypotes som inte testas i skarpt läge förrän i slutet av projektet.  

– Det är ett väldigt dyrt sätt att jobba med innovationer. Det agila arbetssättet bygger mer på lärande och prestigelöshet. Vi går dit datan visar. Det handlar om att identifiera målgruppen, ta reda på målgruppens behov och ta reda på hur lösningen kan se ut – under resans gång.

Att inte ha en tydlig bild av lösningen vid projektets start kan kännas motiverande och spännande för vissa men också skrämmande för andra. Enligt Leif Denti är det viktigt att diskutera förutsättningarna i agila projekt vid arbetets start.

– Man kan ibland känna att man jobbar lite i blindo, vilket kan vara en utmaning. Man behöver gilla att befinna sig i en kontext där man inte har alla svar. Det kan vara bra att diskutera i gruppen vad man ska göra om man hamnar i ett läge där allt känns hopplöst och man tappar motivationen. Det är också viktigt att ha med sig att även om innehållet är osäkert så är den processen väldigt tydlig, säger han.