Släpp kontrollen – och bli en bättre chef

Oavsett om du är ny som chef, blivit befordrad eller är gammal i rollen så är det lätt hänt att vara alltför kontrollerande i sitt arbetssätt. För alla vill vi ju att det ska bli så bra som möjligt på jobbet. Att kollegorna och medarbetarna ska trivas, att du som chef ska trivas och att din chef i sin tur ska trivas med dig och att verksamheten ska blomstra både ekonomiskt och kreativt.

Bild: Privat

– Att som chef ha stort kontrollbehov är naturligt och inte något som är dåligt i sig. Det är först när det går ut över medarbetarna och påverkar resultatet negativt som det blir ett problem. När förnuft och flexibilitet får stryka på foten för ett kontrollbeteende som till syvende och sist kanske mest handlar om chefens egen stress och osäkerhet, säger Emma Pihl, ledarskapscoach.

Kontrollbehovet signalerar misstro

Det var när Emma Pihl av en tillfällighet snubblade över en schweizisk forskningsstudie, gjord vid universitetet i Zürich, som hon fick idén att skriva en bok om kontrollbehov. Forskarna hade undersökt sambandet mellan chefers ledarstil och medarbetares produktivitet.

– Studien visade att det rent konkret, räknat i kronor och ören, kostar mer än det smakar att ha ledare med alltför stort kontrollbehov. Det är alltså något ytterst mätbart. Kontrollbehovet signalerar misstro gentemot medarbetarna och den misstron resulterar i både minskad produktivitet och en ovilja att följa chefens direktiv, säger Emma Pihl.

Så hur märker man då att man som chef är lite väl kontrollerande på jobbet?

– Oftast visar det sig hemma först genom att man sover dåligt, blir lättirriterad och bråkar med sin partner eller familj. För ett överdrivet och negativt kontrollbehov skapar stress. Mycket stress. Det finns alltid något mer vi kan dubbelkolla, stämma av och rätta till. Det tar aldrig slut, säger Emma Pihl.

Och orsaken till att det aldrig tar slut är ofta att vi försöker kontrollera något som inte går att kontrollera, ett mer grundläggande problem på jobbet, som skapar mycket oro och ångest.

– Det kan bottna i en osäkerhet på vår egen roll som chef. Vi kanske inte känner full tillit från vår egen chef och därför tror att vi måste ha full koll på precis allt som händer bland medarbetarna. Så även som chef måste man ta upp problem när det gäller kontrollmekanismer och beslutsgångar för att inte det ska drabba och genomsyra hela verksamheten på ett negativt sätt, säger Emma Pihl.

Diffusa obehagskänslor

Det kan också handla om mer diffusa inre obehagskänslor som är svåra att sätta fingret på.

– De flesta människor är rätt ovana vid att hantera och möta jobbiga känslor, särskilt om de kommer inifrån oss själva. I stället gör vi allt för att slippa dem. Och ett sätt att göra det är att vända problemen utåt och kontrollera omgivningen i stället, säger Emma Pihl.

Risken är då att man som chef bygger in rutiner och kontrollmekanismer som ingen tjänar på, och att man hamnar i en ond spiral där kontrollbehovet bara ökar och det grundläggande problemet inte blir löst.

– Därför är det viktigt att bli vän med sitt kontrollbehov och inse varifrån det kommer, när det är konstruktivt och vad man behöver för att bli trygg och säker i sin roll som ledare, säger Emma Pihl.

Insikten att man som chef kanske är för korrigerande och övervakande i sin ledarstil kan också komma upp i medarbetarundersökningar, i värsta fall som en ren överraskning. För det är inte alltid så lätt att veta om en medarbetare uppskattar ens nära engagemang eller inte.

– Vi människor är så olika. En person kan uppleva kontrollrutiner som ett lyft: äntligen syns jag, nu känner jag att det jag gör har en mening! En annan person kanske istället blir helt knäckt, känner sig övervakad och misstrodd och får svårt att prestera, säger Emma Pihl.

Viktigt att lyfta blicken

Så om man som chef får fallande siffror på ledarskapet i en medarbetarundersökning kan det vara läge att noga tänka igenom hur ens ledarskap påverkar olika medarbetare. Kanske göra en lista över vilka arbetsuppgifter som passar vem och vilka resultat som förväntas.

– Det är ens roll som chef att lyfta blicken och lära sig vad som är good enough för ett visst jobb, och på vilket sätt varje medarbetare kommer till sin rätt, säger Emma Pihl.

Särskilt svårt kan det vara att släppa kontrollen och delegera om man blivit befordrad till chef och fortsätter jobba nära sina gamla kollegor. Kanske blev man utsedd till chef just för att man hade totalkoll på allt som sker och nu ska man plötsligt ta ett steg tillbaka och börja delegera. Det är inte lätt och drar ofta också med sig sociala problem och avundsjuka.

– Här är det väldigt viktigt att inse att det inte är upp till dig som ny chef att sätta dagordningen och rensa luften på arbetsplatsen. Det ska din egen chef göra. Det är den som utsett dig som ska förklara varför du fått jobbet och vad som nu förväntas av dig och dina medarbetare, säger Emma Pihl.

Genom att vara tydlig med att man även som chef har krav på sig att rapportera uppåt blir det också lättare att delegera arbetsuppgifter och få förståelse från medarbetarna för sitt arbete.

– Överhuvudtaget är det bra som chef att vara öppen med att man inte är färdig som chef utan hela tiden vill lära sig att bli bättre. Och i det arbetet ingår det att diskutera ansvarsfördelningen på arbetsplatsen. Att hitta rätt kontrollbalans, säger Emma Pihl.