Ny bok ger tips till chefer om konflikthantering

Gnabb mellan kollegor, en tråkig kommentar vid kaffeautomaten eller dålig stämning på teammötet. Relationerna på arbetsplatsen är inte alltid en dans på rosor, men för att det ska kallas en konflikt krävs det något mer. Det säger Tamara Maskovic Wängborg, specialist på konflikthantering vid Medlingscentrum och nu aktuell med boken ”När samarbetet skaver – en ledares handbok i att förstå, förebygga och hantera konflikter”.

Bild: Medlingscentrum

– Konflikter är inte någonting vi har, det är någonting vi gör mot varandra. Konflikter skapas när du har en önskan eller ett behov du inte kan släppa och uppfattar att någon blockerar detta. Det krävs en aktiv handling för att det ska bli en konflikt.

Avgörande hur konflikten hanteras

Att vi tycker olika och att det ibland uppstår skav mellan kollegor är inget vi kan undvika på våra arbetsplatser, enligt Tamara Maskovic Wängborg. Det är rentav ett tecken på en sund arbetskultur med engagerade medarbetare. Hur den här osämjan hanteras är däremot avgörande för vilka konsekvenserna kan bli. Konflikter som eskalerar går lätt från sakfråga till personfråga och riskerar att sprida sig på arbetsplatsen.

– Vi människor har väldigt svårt att ställa oss utanför konflikter. När konflikter eskalerar blir ofta fler kollegor indragna. En sådan konflikt kan vara förödande för arbetsmiljön, arbetsprestationer och möjligheter till utveckling, säger Tamara Maskovic Wängborg.

Chefen har en viktig roll

Rätt hanterad kan en konflikt tvärtom leda till utveckling, att vi hittar nya vägar framåt och att vi känner en ökad tillit till varandra. Här har ledaren en viktig roll i att medla mellan parterna och hjälpa till i sakfrågan. För en av de vanligaste orsakerna till konflikter i arbetslivet är brister i organisationsstrukturen. När roller, förväntningar och mål inte är tillräckligt tydliga för medarbetarna leder det lätt till missförstånd eller att man strävar åt olika håll. En passiv ledare är också en riskfaktor.

– Studier visar att ett passivt ledarskap är det sämsta ur ett konfliktperspektiv, till och med sämre än ett destruktivt ledarskap där chefen beter sig dåligt, säger Tamara Maskovic Wängborg.

Ett passivt ledarskap kan innebära att mål och riktning inte kommuniceras tydligt till medarbetarna men också att medarbetare som beter sig dåligt mot kollegor inte hanteras.

Ta tempen för att upptäcka varningssignaler

En bra ledare bör i stället jobba aktivt med att stärka relationerna på arbetsplatsen eftersom hållbara relationer är ett bra skydd mot att konflikter eskalerar. En viktig del i ledarskapet är också att då och då ta tempen på organisationen för att upptäcka varningssignaler. Tamara Maskovic Wängborg rekommenderar exempelvis att hålla ”Trafikljusmöten” en gång i kvartalet. Då delas medarbetare in i grupper och får formulera röda, gula och gröna signaler. Röd signal innebär behov av snabb hantering eller åtgärd, gul innebär att frågan behöver bevakas och grönt står för det som fungerar bra i verksamheten. Ledare som jobbar nära sina medarbetare kan också vara vaksamma på mer subtila signaler, såsom kollegor som uppvisar irritation, sitter mer tyst under möten eller presterar sämre.

– Som ledare ska man alltid vara nyfiken på sina medarbetare – och våga fråga om man tycker sig uppfatta signaler på att allt inte är som det ska, säger Tamara Maskovic Wängborg.