Vad händer när chefen är en algoritm?

Den tekniska utvecklingen inom lagerarbete är oerhört snabb just nu. Stora investeringar görs i avancerade automatiserade system där algoritmer kontrollerar och styr lagerarbetet. En majoritet av alla lager använder numera någon form av teknisk styrning.

När det fungerar bra är det både effektivt, stimulerande och ger lagerarbetarna möjlighet att utvecklas på jobbet samtidigt som farliga och slitsamma arbetsmoment minskar. Men det finns också risker att vara uppmärksam på, enligt Daniel Söderberg Talebi, ombudsman på Handels och medförfattare till rapporten ”Människa – maskin – arbete”.

Bild: Handels

– Den stora risken är att arbetet blir enformigt och väldigt hårt styrt. En annan risk är att lagerarbetarna känner sig mer som robotar än människor när de inte har något inflytande över sin arbetsdag utan styrs av en maskin som säger vad de ska göra i varje moment.

Pick-by-voice

Ett exempel på algoritmiskt ledarskap inom lagerarbete är så kallad pick-by-voice där lagerarbetaren har en hörsnäcka i örat som styr exakt vad hen ska göra, hur varorna ska plockas och i vilken ordning.

– Det finns en risk att medarbetaren blir avskärmad från den övriga arbetsplatsen och den sociala kontakten med kollegorna när de bara går runt med sitt headset och inte har tid att prata med arbetskamraterna, säger Daniel Söderberg Talebi.

Flera av de lagerarbetare som intervjuades i rapporten sa att de kände sig övervakade av sin arbetsgivare sedan arbetsplatsen hade infört algoritmiskt ledarskap. Att de inte kunde gå på toaletten eller ta en kort paus utan att det registrerades.

– De tyckte också att jobbet blev mer slitsamt och statiskt och att det blir väldigt lite utrymme kvar för mänskligt agerande och tänkande, säger Daniel Söderberg Talebi.

Kompetensutveckling viktigt

Men det finns förstås även arbetsplatser som har investerat i digitalisering och automation där det fungerar väldigt bra. För använt på rätt sätt kan den nya tekniken skapa ett mer stimulerande, varierande och effektivt arbete med färre farliga och slitsamma moment. Så vad gör de som lyckas rätt?

– De arbetsgivarna har använt sig av de anställdas kunskaper och engagerat dem när den nya tekniken implementeras. Och de har satsat på att kompetensutveckla personalen så att de ska klara de mer tekniskt avancerade uppgifterna och kunna hantera saker som drift, service och avhjälpande av fel, säger Daniel Söderberg Talebi.

­Det är viktigt att teknikimplementeringen sker med människan i fokus, inte bara med en tanke om att kostnadseffektivisera, säger Daniel Söderberg Talebi.

– De som arbetar måste få inflytande över sin arbetsmiljö och kompetensutveckling för att kunna ta sig an mer kvalificerade arbetsuppgifter, även när deras arbetsledare är en maskin.  

Många av Handels medlemmar på lager har redan i dag stor teknisk kompetens och hanterar driften av avancerade system, höghöjdslager och robotar.

– I framtiden behöver fler få sådana roller. Rätt använd kan ny teknik bidra till bättre arbetsmiljö och mer varierande arbetsuppgifter. Det förutsätter att teknikutvecklingens möjligheter blir en angelägenhet även för de anställda.

Vi är bara i början av utvecklingen

Bertil Rolandsson är professor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet. Han har studerat hur digitalisering och införande av AI påverkar arbetslivet för olika yrkesgrupper, till exempel översättare och i olika vårdyrken. Även han ser vissa risker med algoritmiskt ledarskap men menar samtidigt att man måste vara försiktig med att dra för hastiga slutsatser av vilka konsekvenser det kan få.

Bild: Johan Wingborg

– Det är viktigt att förstå att den nya tekniken inte kommer att ha en generell konsekvens på alla arbetsplatser. Vi är alldeles i början av utvecklingen och det kommer att bli stora förändringar men jag tycker man ska vara lite försiktig med att dra för stora slutsatser alltför snabbt. Det beskrivs ofta som att ”här kommer AI och sköljer över allting och ändrar på allt” men jag tror att det är bra att vara lite ödmjuk inför att det kommer variera rejält inom olika yrken, säger han.

Mindre slit men mer stress?

Bertil Rolandsson ser både möjligheter och risker med införandet av AI-styrt ledarskap och automatisering. Att det skapas nya jobb, förslitningsskadorna blir färre och medarbetarna får chansen att utveckla sin kompetens är några av de positiva delar han räknar upp.

– Det kan ju även skapa en slags uppgradering av arbetet, som blir mindre ”skitigt” och mer kognitivt, men samtidigt måste vi titta på vilka konsekvenser de nya arbetsuppgifterna får. För när arbetet uppgraderas och man får använda sina kognitiva sinnen mer sliter man kanske mindre på kroppen, men å andra sidan finns risken att man kan få mer psykosociala problem som stress.

Inget är ristat i sten

Han påpekar också att man inte ska se införandet av algoritmiskt ledarskap som ristat i sten, utan hålla i minnet att det ju faktiskt går att justera sådant som visar sig vara mindre lyckat.

– Fördelen med den digitala teknologin är trots allt att den går att programmera och följaktligen är formbar.

Det innebär förstås också att man kan hitta vissa lösningar för exempelvis algoritmiskt ledarskap som är bättre än andra.

– För att kunna dra sådana fördelar måste man dock se till de lokala förutsättningarna, alltså i vilket sammanhang tekniken ska tillämpas, och involvera dem som ska jobba med tekniken. För i de i flesta fall av teknisk utveckling skapas det bättre förutsättningar för att utveckla bra lösningar om man involverar de anställda i utvecklings- och implementeringsprocessen, avslutar Bertil Rolandsson.