Få koll på stressen med täta och korta mätningar

Stress är ett brett begrepp och det är vanligt att man både mäter och frågar om fel saker. Det vanligaste misstaget är att ställa generella frågor om stress, enligt Dan Hasson, författare och forskare inom hälsopromotion och stress.

– Stress betyder olika saker för olika individer. Det är som att fråga en person hur vädret är. Du kan få svar att det är bra men vet egentligen inte vad det betyder. Någon kan tycka att regn är bra väder medan en annan inte gör det. Du vet inget om vilket väder det är.

Bild: Ronnit Hasson

Stress en reaktion som är viktig för att vi ska kunna anpassa oss till förändringar. Det kan handla om att vi springer för att hinna med bussen eller att man upplever att man inte mäktar med sina arbetsuppgifter.

Att utgå från arbetsbelastning blir inte heller alltid rätt. I en forskningsstudie som publicerades 2023 kunde Dan Hasson och hans kollegor presentera resultat som visade att det inte räcker att titta enbart på belastning utan även på nivå av tillfredsställelse hos individen. Det visade sig att hög arbetsbelastning systematiskt och kontinuerligt hängde ihop med positiva resultat i mått av hälsa, välbefinnande och psykosocial arbetsmiljö under två års tid. Hög arbetsbelastning förutsätter god hälsa och om man mår dåligt orkar man vanligen inte jobba hårt.

Den som vill ta reda på hur medarbetarna mår behöver först ställa sig frågan om vad man vill mäta. Är det exempelvis symptom på stress hos medarbetare eller vill man hitta orsaker till stress i organisationen.

– Det här är komplicerat så det är viktigt att ta hjälp av någon som kan. Att en chef ska klara det själv är att ha näst intill omöjliga förväntningar. Koppla in HR-avdelningen och ta hjälp av forskare som är specialiserade på enkäter. Risken är annars att man samlar in bristfälliga data som kan bli vilseledande.

Korta mätningar varje vecka

Enkäter som används bör helst vara vetenskapligt validerade, det innebär att det finns en gedigen utvärdering som visar i vilken grad man mäter det man är ute efter. Dan Hasson avråder från att skapa sin egen enkät eller hitta på egna frågor eftersom risken är stor att man kommer att dra felaktiga slutsatser.

En grundligare undersökning bör göras en till två gånger per år och däremellan återkommande kortare mätningar som görs varje vecka. Det kan låta mycket, men det behöver det inte vara.

– De korta mätningarna går snabbt för medarbetarna att göra, 10–15 sekunder. Man kan också ta upp frågorna på veckomöten. På så sätt kan man följa gruppen i realtid och se trender som gör det lättare att fånga upp medarbetare som är i riskzonen.

Ställer man frågor i november får man sämre resultat än om man mäter på våren eller efter sommarens ledighet.

Återkommande avstämningar blir särskilt viktiga vid distansjobb då arbetsgruppen inte möts fysiskt.

Med regelbundna mätningar blir det också möjligt att notera naturliga säsongsvariationer i hälsa, välbefinnande och psykosocial arbetsmiljö som man vet förekommer.

– Det finns årstidsvariationer i hur man svarar. Ställer man frågor i november får man sämre resultat än om man mäter på våren eller efter sommarens ledighet.

I stället för att söka problemen och hur de ska lösas går det att vända på frågeställningen. Fråga hur den fulländade arbetsplatsen skulle se ut och sträva mot det.

– Målfokus är viktigt. Börja med att fokusera på vad vi vill ha och jobba mot det. På så sätt kan man inkludera hela arbetsgruppen i arbetsmiljöarbetet och hjälpa dem som behöver det.