Hur stressad var du förra tisdagen?
Publicerat 24 oktober 2017
Om det inte hände något exceptionellt förra tisdagen minns du troligen inte på rak arm hur du mådde, hur stressad du var eller ens vad du gjorde. Det kan vara svårt minnas vad som hänt i närtid och ännu svårare ju mer tiden går. Utifrån detta är det underligt att handlingsplaner efter arbetsmiljökartläggningar kan planeras och genomföras flera veckor eller månader efter att undersökningen genomförts. Enligt min erfarenhet är det snarare regel än undantag att åtgärder sätts in månader efter att en kartläggning genomförts. Detta är problematiskt.
Om jag skulle träffa en person den 26 oktober och påpeka att vi sågs den 26 maj och att jag nu vill hjälpa personen utifrån hur den mådde då, skulle jag knappast bli tagen på allvar. Ändå är det så här det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs i många organisationer, trots att det behöver ske löpande. Att en ögonblicksbild från några månader tidigare styr handlingsplaner och insatser flera månader i framtiden kan, om man har tur, falla väl ut. Inaktuella underlag som grund för organisationens utveckling kan annars snarare motverka sitt syfte och i värsta fall göra mer skada än nytta. Detta kan låta som sunt förnuft, men kanske inte alltid är så självklart om man vanemässigt gjort på detta sätt.
Mätningar är färskvara – i synnerhet när man mäter fenomen som varierar över tid. Hur vi mår och upplever olika aspekter av arbetet och arbetsplatsen förändras vanligen över tid. Det är inte bara enkätsvar som varierar över säsonger, utan också nivåer av biomarkörer. Exempelvis stiger stresshormonet kortisol ofta under hösten och sjunker under våren, precis som enkätsvar ofta försämras och förbättras på motsvarande sätt. Faktum är att många variabler som kartläggs i samband med undersökningar förändras över årstider och påverkas av väder och vind, samt tillfälliga eller ihållande privata, personliga, sociala och arbetsrelaterade faktorer.
I det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver arbetsmiljön och välbefinnandet bedömas kontinuerligt och kopplas till en löpande, saklig och vänlig dialog om möjliga behov av förbättringar. Dialogen kan utgå från den aktuella situationen och ta hänsyn till hur utvecklingen sett ut över tid. Svackor eller förbättringar kan återspegla tillfälliga variationer eller trender beroende på hur länge de varat. Dialogen kan vägleda om det finns behov av insatser och i sådana fall vilka.
Ibland kan ögonblick kännas långa – se till att de inte varar en evighet.
Dan Hasson
Dan Hasson är forskare och författare som doktorerat i stresshantering och hälsopromotion vid Uppsala universitet.
Mer om Krönika
-
Tack, vi vet vad AI betyder
Krönika •
-
Förmodligen har du också använt en härskarteknik
Krönika • ”Men gumman!” Orden kom från en yngre manlig kollega, som jag vanligtvis respekterade och tyckte om. Han uttryckte sig vänligt och tanken var nog att låta lite personlig, men det kändes så fel. Helt plötsligt blev jag hans lilla dotter. Jag sa inget, men ångrade mig senare.
-
"Hjärnvilan är utrotningshotad"
Krönika • Av Sissela Nutley. ”Thank you for not using your cell phone” – stod det i spa:ts entré där jag bokat in tre timmar i relaxavdelningen. Det är faktiskt jag som tackar. På dessa timmar har min lilla hjärna fått tid att reflektera. Jag har exempelvis fått några nya idéer, hittat perspektiv på problem och även mentalt skrivit denna krönika.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Bättre ergonomi med aktivitetsbaserat kontor
Ergonomi • Enligt ergonom Tommy Wilén kan ett aktivitetsbaserat kontor vara skonsammare för kroppen än att ha en fast arbetsplats.
-
Stressrelaterade sjukskrivningar högst bland småbarnsföräldrar
Psykisk hälsa • Antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress fortsätter öka och har nått rekordnivåer under 2024. Främst är det mammor i åldern 30–39 år som drabbas.
-
Hot mot finansanställda har blivit vanligare
Hot och våld • Var fjärde finansanställd har upplevt hotfulla situationer på jobbet och över hälften känner sig otrygga på grund av den finansiella brottsligheten.