Så kan skolan hantera arga föräldrar
Publicerat 21 november 2017
Föräldrar som ifrågasätter skolarbetet, kräver högre betyg för sitt barn eller som ser solsemestern i februari som en rättighet har blivit ett allt större arbetsmiljöproblem i skolan. I synnerhet i välbärgade områden. På Brevik skola i Tyresö förebyggs problemet genom tydlighet kring föräldrars respektive pedagogers ansvar.
Det är en bra utveckling att föräldrar är engagerade i skolan – men att som förälder förvänta sig att få styra över undervisningen är varken rimligt eller rätt. Det anser Anna Hansson-Bittár, rektor på Brevik skola i Tyresö, vars ledarskap prisades med Skolledarpriset 2016.
– Pedagogiken är vår profession, där sätter vi upp våra stoppskyltar. Vi har det pedagogiska tolkningsföreträdet. Är vi tydliga med det blir man också trygg som förälder. Vilket i sin tur ger oss handlingsutrymme.
Och egentligen handlar det inte om ett föräldraproblem, utan det är snarare ett tecken på ett accelererande samhällsproblem, enligt Anna Hansson-Bittár. Som vi skapat själva. Både genom ökad individualisering, genom att kalla medborgare för kunder och genom en utbyggd rättighetslagstiftning.
– Självklart ska man förvänta sig att skolan ska fungera väl för ens barn. Men man kan inte förvänta sig att kunna shoppa metoder som varor, eller se skolan som något du som förälder själv bestämmer över.
För att förebygga konflikter och värna lärarnas arbetsmiljö har Brevik skola bland annat infört kontakttider till lärarna, vardagar mellan 8 och 18. Det är inte ok att mejla en lärare klockan 22 på fredag kväll och kräva omedelbart svar. Lektioner får inte störas och klassrummet har inte svängdörrar för föräldrar. Men gränserna respekteras inte om inte föräldrarna känner förtroende för skolan, menar hon. Viktigast i arbetet är därför den pedagogiska modellen, som bland annat bygger på hög lärartäthet och situationsanpassad undervisning. Skolan jobbar även efter begreppet ”Vi är snälla”.
– En arg förälder är ofta orolig för sitt barn. Det är viktigt att förstå och det måste vi möta med respekt.
Anna Hansson-Bittár besvarar därför aldrig arga mejl med mejl utan ringer alltid upp. Direktkontakt minskar risken att konflikter eskalerar. Hon vågar också sätta ord på effekten av starka uttryck och känslor.
– När jag haft pedagoger som mött ett hårt föräldratryck har jag kunnat säga till de arga föräldrarna: ’Är ni medvetna om att ni skräms?’ Vi måste vara öppna för samtal. Vi jobbar med små, små förflyttningar varje dag, så att vi alltid är ett steg före, istället för att släcka bränder.
På Lärarförbundet är problemen som föräldrars ibland långtgående krav kan skapa, också kända.
– I grunden är föräldraengagemang något positivt, både för barnens utveckling och för relationen mellan skola och hem. Och det är hårfin skillnad mellan positivt föräldraengagemang och när det går över gränsen, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande.
Enligt henne är det viktigt att fler skolor gör som Brevik – sätter upp tydliga regler för föräldrakommunikation.
– Känslan av att jag som lärare alltid är nåbar och alltid kan göra mer för mina elever – det blir totalt ohållbart i längden. Det ger ökade sjukskrivningar och ökad samvetsstress hos lärarna.
Med sociala medier kan det också finnas en rädsla för att bli uthängd, som ökar stressen för lärarna, anser hon. Samtidigt påpekar hon att det ser väldigt olika ut i olika delar av landet.
– Jag kan åka ut till innerstadsskolor där lärare har tydliga rutinerna för relationer med föräldrarna. Eller till Rosengård där lärarna gör hembesök för att stärka relationen till föräldrarna och få mer kontakt. Och märker vilken betydelse föräldrakontakten får för klassrumsrelationen, säger hon.

Carin Hedström
Mer om Arbetsklimat
-
Bättre resultat när chefen visar medkänsla
Arbetsklimat • I sin nya bok om compassionfokuserat ledarskap visar psykologerna Gabriela Jones och Alexandra Thomas hur medkänsla på jobbet kan lyfta både människor och resultat.
-
Möten på jobbet avslöjar maktförhållanden
Arbetsklimat • Genom att analysera hur vi beter oss på jobbmötet går det att se hur den sociala makten är fördelad.
-
”Tystnadskultur skapar stress och ohälsa”
Arbetsklimat • Vad innebär begreppet tystnadskultur och hur utbrett är fenomenet på svenska arbetsplatser? Det ska Myndigheten för arbetsmiljökunskap ta reda på genom ett projekt där man tar hjälp av forskare från olika fält.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Trender inom AI på jobbet
AI • Multimodala AI-system, AI-agenter och artificiell generell intelligens. Det är några begrepp du kan hålla extra koll på under 2025.
-
Är företagen förberedda?
Kris • Företagen har en avgörande roll för att upprätthålla samhällsfunktioner under kris eller krig.
-
Nu finns riktlinjer för myndigheters AI-användning
AI • För första gången finns nu riktlinjer som ska ge anställda på myndigheter stöd i sin AI-användning.