Dolda kostnader för långtidssjuka medarbetare
Publicerat 27 november 2018
Det kostar mycket att ha en långtidssjukskriven medarbetare. Bara produktionsförlusten före, under och efter sjukfrånvaron uppgår till omkring 100 000 kronor, visar en studie vid Linköpings universitet. Därtill kommer kostnader för rehabiliteringsåtgärder och arbetsanpassning.
Arbetsledare har ofta en väldigt oklar bild av vad en långtidssjukskriven medarbetare kostar företaget, enligt rapporten. Den som mår dåligt eller har ont presterar ofta sämre på jobbet före sjukskrivningen, och det gäller också en period efter att medarbetaren återgått i arbete. Därtill kommer kostnader för ersättare under sjukfrånvaron eller för att omfördela arbetet.
– Vi landade i en sammanlagd produktivitetsförlust på cirka 100 000 kronor före, under och efter sjukskrivningen för en person. Det här är sådant som inte syns i räkenskaperna utan mer är dolda kostnader, säger Lars Bernfort, hälsoekonom vid Linköpings universitet.
I beräkningarna ingår inte kostnader för rehabiliteringsåtgärder, arbetsanpassning, samtalsterapi och andra insatser. Inte heller kostnaderna för den tid som arbetsgivaren lägger ner på kontakt med andra aktörer, som till exempel Försäkringskassan, eller för att organisera om arbetet.
Studien visar också att åtgärder och anpassningar var vanligare för sjukskrivna med psykiska diagnoser, högutbildade och för dem med högkvalificerade yrken. Kvinnor, som i högre utsträckning drabbas av psykisk ohälsa, fick också fler insatser än män.
– De fick i genomsnitt fler åtgärder både vad gäller arbetsplatsåtgärder och individinriktade åtgärder. Särskilt gäller det vissa typer av åtgärder, som ändrade arbetsuppgifter, stresshantering, samtalsstöd och terapi.
Undersökningen bygger på enkätsvar från närmare 200 arbetsledare som ansvarat för långtidssjuka medarbetare. Ingen av dem uppgav att det fanns en policy eller ett rehabiliteringsprogram som de kunde ta stöd av. Många kände sig också vilsna i rehabiliteringsarbetet, inte minst vad gällde samverkan med andra aktörer.
En av slutsatserna i rapporten är att en ökad kostnadsmedvetenhet skulle kunna leda till att mer resurser läggs på hälsofrämjande åtgärder och för att öka arbetsledarnas kunskaper om hälsa och arbetsförmåga på arbetsplatsen.
– Man vet redan att det kostar en massa för ett företag att ha anställda som blir sjukskrivna. Nu kan man konstatera att det faktiskt kostar ännu mer, vilket sätter ljus på att det är viktigt att försöka förhindra och förebygga sjukskrivningar så gott man kan genom en bra arbetsmiljö och åtgärder i rätt tid, säger Lars Bernfort.
Krister Zeidler
Mer om Sjukfrånvaro
-
Ny behandlingsmetod vid utmattning
Stress • Behandling vid utmattningssyndrom fokuserar för mycket på återhämtning. Det anser forskaren och psykologen Jakob Clason van de Leur som arbetat med en behandlingsmodell där meningsfullhet i arbetet står i centrum.
-
Perfektionism får oss att prestera sämre
Psykisk hälsa • Andelen unga som ställer orimligt höga krav på sig själva har ökat de senaste 10–20 åren, visar psykologisk forskning. Den som lider av perfektionism riskerar både att bli utbränd och att prestera sämre på jobbet.
-
"All arbetstidsförkortning måste finansieras"
Arbetstid • Sextimmarsdagar, fyradagarsveckor eller längre semester? Arbetstidsförkortning är på allas läppar just nu. Men förutsättningarna ser väldigt olika ut inom olika branscher.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Bättre ergonomi med aktivitetsbaserat kontor
Ergonomi • Enligt ergonom Tommy Wilén kan ett aktivitetsbaserat kontor vara skonsammare för kroppen än att ha en fast arbetsplats.
-
Stressrelaterade sjukskrivningar högst bland småbarnsföräldrar
Psykisk hälsa • Antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress fortsätter öka och har nått rekordnivåer under 2024. Främst är det mammor i åldern 30–39 år som drabbas.
-
Hot mot finansanställda har blivit vanligare
Hot och våld • Var fjärde finansanställd har upplevt hotfulla situationer på jobbet och över hälften känner sig otrygga på grund av den finansiella brottsligheten.