När chefen är en app

Utanför bilrutan sjunker solen långsamt ner bakom träden. Cathrine Lind viftar undan några doftgranar, klickar på mobilskärmen och sätter den sedan i sin hållare. Klockan är åtta på kvällen och det dröjer inte många minuter innan det plingar till i telefonen och vi styr mot Liljeholmen, i södra Stockholm.

– Tur att du inte åkte med mig i går, då var det totalt kaos, säger hon och skakar på huvudet.

Cathrine Lind har en bakgrund som konsult, sekreterare och egen företagare, men jobbar sedan tio månader tillbaka som taxichaufför på Uber, vilket är en digital tjänst där man kan beställa och betala taxiresor. Det var när Cathrine Linds dotter sa att hon var rädd att sätta sig i en taxi nattetid som hon bestämde sig för ett karriärsbyte.

– Jag tyckte att det var förjäkligt att tjejer inte ska känna sig säkra när de sätter sig i en taxi och att det är så få kvinnor som kör. Att vara taxichaufför är tråkigt nog omgärdat med så många fördomar, säger hon.

Cathrine Lind tog taxilegitimation, införskaffade sig en mobil med GPS, laddade ner Ubers app och anslöt sig till ett åkeri – sedan kunde hon börja sitt nya jobb.

– Jag fick höra talas om Uber via min man som jobbar där. För mig som är i 50-årsåldern var det här med rankning och att man kunde arbeta via en app helt nytt. Men av alla jobb jag har haft är det här det roligaste och flexiblaste.

Och Cathrine Lind är inte ensam om att "gigga", det vill säga jobba när man vill och kan, oavsett om det handlar om att köra taxi, bära möbler eller leverera mat.

Den digitala tekniken och en hårdnande konkurrens har banat väg för kortare uppdrag och flexibel bemanning, samtidigt som många unga prioriterar frihet och flexibilitet i högre utsträckning. Enligt SEB:s Välfärdsbarometer skulle en av fyra svenskar föredra att arbeta under tillfälliga anställningar. Affärsmagasinet Forbes skrev nyligen om en studie som visar att hälften av arbetsmarknaden i USA kommer bestå av frilansare 2027 om utvecklingen fortsätter i samma takt.

Men hur påverkas arbetsvillkoren och arbetsrätten i takt med digitaliseringen och de nya plattsformsbaserade företagen som växer fram?

Det ska 30 forskare i Norden nu undersöka i ett stort forskningsprojekt, finansierat av Nordiska ministerrådet.

Marianne Jenum Hotvedt är forskare i arbetsrätt vid Oslo universitet och leder delprojektet om arbetsrätt. Enligt henne är det mycket möjligt att vi befinner oss i ett paradigmskifte och att vi står inför en fjärde industrirevolution.

– Själva grunden för arbetsrättslagstiftningen bygger på att du antingen är anställd eller egenföretagare, och när plattformsbaserade företag som Foodora eller Uber och andra "lösa" anställningsformer inte helt passar i någon av kategorierna kan både rättigheter och skyldigheter komma i kläm.

För hur blir det om man som gig-arbetare blir sjuk, vill skaffa barn eller ska gå i pension?

Det är här det blir klurigt, enligt Marianne Jenum Hotvedt som poängterar att de offentliga välfärdssystemen ännu inte är anpassade till gig-arbetarnas behov och att ju fler människor som jobbar i gråzonen desto fler riskerar också att falla ner mellan sprickorna i välfärdssystemet.

– Även om någon som jobbar på ett plattformsbaserat företag skulle räknas som anställd riskerar giggarna ändå att inte få samma sociala skydd som vanliga anställda. För om det står dig fritt att tacka ja eller nej till uppdrag – vilket anställningsskydd har du rätt till då? Plattformen, och kanske även de anställda själva, räknar dem som
oberoende och det är oklart vem som är ansvarig för att reglerna efterföljs, säger hon.

Men det är inte bara arbetsvillkor och arbetsrätt som ska studeras – även arbetsmiljön.

2016 startades nämligen en utredning på regeringens initiativ, med uppdraget att bland annat redovisa utmaningarna med nya former för arbete – sett ur ett arbetsmiljöperspektiv. Jonas Hamark är jurist på Arbetsmiljöverket och var en av två utredningssekreterare. 

Och han drar liknande slutsatser som arbetsrättsforskaren – att ansvarsfördelningen är högst otydlig när det gäller vissa av de nya sätten att utföra arbete.

– Det har också blivit vanligare med arbetsplatser där flera aktörer med olika anlitandeformer är verksamma samtidigt, och här kan man också rimligen anta att det är svårare för mindre arbetsgivare att ha full överblick över arbetsmiljöregelverket och de krav som det för med sig, säger han.

Arbetsmiljöverket har nu fått i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt i form av en tillsynsinsats av nya former av arbeten.

Syftet är att få mer kunskap och att skapa en god arbetsmiljö där även gig-jobbare ingår. För i dag rör man sig på oprövad mark och Arbets-miljöverket som tillsynsmyndighet har svårt att veta mot vem man ska rikta eventuella krav, när giggare råkar ut för exempelvis hot eller skadar sig på arbetet.

– Finns det en arbetsgivare så är det ju i första hand den man anmäler till om något händer. Men om förhållandena är oklara så kan det vara nödvändigt att i varje enskilt fall göra en helhetsbedömning om en person är arbetstagare eller inte. Det är en process som kan vara relativt tidskrävande och som kan behöva avgöras av domstol, säger Jonas Hamark.

Efter lite strul med appen och några U-svängar åker vi på regnvåta vägar längs Söder Mälarstrand. Cathrine Lind ska köra ett par på besök från Indien och som är på väg till sitt hotell mitt i city. Hon småpratar med paret vad de tycker om Sverige, och växlar sedan till svenska och berättar att hon ser flera fördelar med att vara egenanställd och att själv få styra över sina arbetstider. Cathrine Lind jobbar nästan uteslutande kvällar och nätter – då behövs hon, som en av få kvinnliga chaufförer, som mest menar hon. Det hade också varit svårt att få samma lön om hon bara körde dagtid.

– Andra bolag har fasta företagskunder och liknande. Vi har kunder, men vi vet bara inte när de kommer, därför skulle månadslönen troligtvis gå ner om jag bara jobbade dagtid.

Cathrine Lind har också möjlighet att styra vilka kunder hon vill hämta upp. Uber har ett betygsystem som går ut på att kunderna kan betygssätta bland annat chaufförernas trevlighet och punktlighet på en skala från ett till fem, där Cathrine Lind har 4, 95, och där chaufförerna i sin tur kan betygssätta passagerarna.

– Det motiverar mig att göra ett bra jobb och rensar bort dåliga chaufförer. Jag känner mig också jättesäker eftersom jag alltid vet vem jag ska hämta. Har personen fått ett lågt betyg indikerar det att kunden gjort något tokigt och då tar jag inte den åkningen. På ett annat taxibolag skulle jag behöva plocka upp vem som helst på gatan och det skulle jag inte känna mig säker med.

Men det finns två sidor av myntet.

– En man som jag nyligen körde var ute efter att provocera fram ett bråk och till
slut tände han en cigarett i bilen så att jag fick ett astmaanfall. Jag sa till honom att han inte fick röka i bilen, då satte han ett lågt betyg på mig vilket gjorde att mitt betyg sjönk.

Om något händer på jobbet har Cathrine Lind en coach hon kan kontakta, och även en chatsupport på Uber.

– Men när klockan är tre på natten och det har hänt något särskilt hade det känts bra att kunna ringa till någon direkt på Uber, någon slags akuttelefon. Nu har jag i stället
ringt min man.

Cathrine Lind kör för Uber men tekniskt sett är det bemanningsföretaget Paysalary som betalar hennes lön och de som hon kommer överens om sina anställningsvillkor med. De i sin tur hyr ut Cathrine Lind till ett åkeri, som bland annat står för omkostnader för bilen.

Arbetsmiljöansvaret delas mellan dem och åkeriet, menar en representant för Paysalary.

– Tillsammans med åkerierna håller vi oss uppdaterade om eventuella risker för förarna, så vi kan jobba förebyggande genom förbättrade instruktioner, processer och rutiner. Incidenter och risker dokumenteras så att vi enklare kan hitta eventuella mönster och, om möjligt, bygga bort dem så snart som möjligt. Vi har konsultchefer, eller så kallade coacher, som bistår förarna kring eventuella problem de kan ha med sina skift eller sin lön, låter företaget hälsa via mejl.

Tidigare har Cathrine Lind varit anställd direkt via ett åkeri – och där har villkoren varierat kraftigt. På knappt ett år har hon bytt åkeri två gånger.

– Nu har jag ett skriftligt kontrakt med både pensionsförsäkring, semesterlön och sjukförsäkring. Men första åkeriet drog ner på lönen för att betala in pensionen och på det andra hade jag ingen sjuklön. Uber lägger sig inte i åkarnas avtal, på gott och ont. Jag tycker att de borde uppfylla vissa krav, för vi representerar ju trots allt Uber – inte åkaren, säger Cathrine Lind.

Joel Järvinen, Sverigechef på Uber berättar att Uber ingått ett partnerskap med registrerade taxiåkerier med taxitrafiktillstånd.

– Om ett bemanningsbolag har ett taxitrafiktillstånd och uppfyller våra andra krav är de välkomna att registrera sig. Vi ingår samma typ av serviceavtal med alla taxiåkerier, vare sig de bedriver bemanningsverksamhet eller inte. Förarna bestämmer själva vilket åkeri de väljer att köra med.

På frågan hur de jobbar med arbetsmiljön säger han att Uber nyligen meddelat en rad nya initiativ i Storbritannien, som att de exempelvis kommer erbjuda förare hjälp att spara inför framtiden och att förare själva ska kunna bestämma när de vill ta ut sin lön.

– I Sverige har vi till exempel utvecklat den nya förar-appen i samarbete med förarna, infört dricks och en försäkring som bland annat skyddar mot förlorad inkomst i samband med händelser i livet när man inte kan arbeta, säger han.