Bild: Johan Wingborg
"Tydligare kommunikation behövs"
Publicerat 5 september 2019
Att själv sätta gränser så att inte jobb och privatliv flyter ihop är viktigt. Men det är kanske ännu viktigare att chef och medarbetare pratar om sådana frågor och att arbetsgivaren är tydlig med vad som gäller. Det säger Nanna Gillberg som forskat kring det gränslösa arbetslivet.
Sverige placerar sig tillsammans med övriga nordiska länder på EU:s topplista när det kommer till flexibla arbetstider och möjlighet till distansarbete. Enligt en undersökning från Nordiska Ministerrådet är det dubbelt så vanligt att anställda (särskilt föräldrar) jobbar hemifrån i Norden jämfört med en genomsnittlig anställd i Europa.
– Det hänger ihop med att vi är väldigt digitaliserade. Digitalisering och den flexibilitet det för med sig står högt i kurs här. Det signalerar framtid, säger Nanna Gillberg, forskare vid Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan i Göteborg, som på uppdrag av Arbetsmiljöverket skrivit en kunskapssammanställning om gränslöst arbete.
Att många av de som deltagit i Arbetslivs undersökning svarat att de tycker det är viktigt att skilja på jobb och fritid och sen till stor del ändå läser jobbmejl när de är lediga, tror Nanna Gillberg hänger samman med de förväntningar kring tillgänglighet som finns i samhället i dag.
– Det finns nästan ingen respit så som arbetslivet är uppbyggt. Skickar man en fråga förväntar man sig svar direkt. Många har en önskan om att stänga av jobbet och få möjlighet till återhämtning, men känner sig samtidigt stressade att missa något när de gör det.
En annan anledning till att man jobbar på fritiden är att man vill återgälda arbetsgivaren för ynnesten att själv kunna styra över var och när man jobbar.
– Flexibelt arbete innebär ofta att man jobbar mer än sin veckoarbetstid. Men trots det visar undersökningar att både arbetsgivare och arbetstagare är väldigt positiva till flexibiliteten.
Precis som i Arbetslivs undersökning visar forskning att tillgänglighet på semestern sällan är ett krav från arbetsgivaren utan något som individen själv tar på sig. Enligt Nanna Gillberg beror det på en otydlighet mellan chef och medarbetare kring vad som gäller.
– Det kan uppstå en kultur mellan kollegor på företaget där det byggs upp föreställningar om att man bör vara tillgänglig jämt. Jag verkar väldigt hängiven och seriös om jag ständigt är nåbar.
Att sätta gränser för hur mycket man arbetar och när man arbetar läggs ofta på individen. Nanna Gillberg tycker det är problematiskt och efterlyser riktlinjer och tydligare kommunikation kring sådana frågor.
– Det behövs samtal initierade av arbetsgivaren om vilka förväntningar som finns och vad som är rimlig arbetsbörda.
Men det är inte alla som vill skilja på jobb och fritid. Flexibiliteten underlättar till exempel livspusslet och gör det lättare att få livet med barn och familj att gå ihop. I Arbetslivs undersökning nämner också några att de älskar sitt jobb eller jobbar med sin hobby. De upplever därför att gränssättning mellan jobb och privatliv är irrelevant. Att känna så passionerat för sitt jobb är en trend i dagens arbetsliv, enligt Gillberg.
– Man ska inte bara trivas utan man ska älska sitt jobb. Det har blivit både en skyldighet och en rättighet. Men att älska sitt jobb är ju ett väldigt högt ställt krav. Då blir jobbet också så invävt i den egna identiteten. Det blir ännu svårare att se när man jobbar för mycket. För även den som älskar sitt jobb behöver ju faktiskt återhämtning och vila.
Marianne Zetterblom
marianne.zetterblom@prevent.seMer om Arbetstid
-
Struktur viktigt när arbetet blir mer flexibelt
Digitalisering • Flexibelt arbete är här för att stanna, men utan tydliga riktlinjer och smart planering kan det lätt bli en stressfälla. En ny studie från Högskolan i Gävle visar hur arbetsgivare och medarbetare kan införa rutiner som gör att det fungerar bättre.
-
Planera smartare i höst
Arbetstid • Hösten är ett perfekt tillfälle för att skapa bättre vanor. Effektivitetsexperten Petra Brask tipsar om hur man kan planera smartare och få tid och ork över till annat än jobb.
-
Det säger forskningen om arbetstidsförkortning
Arbetstid • Kortare arbetsvecka med bibehållen lön är drömmen för många. Och forskning inom området visar att den upplevda hälsan förbättras vid arbetstidsförkortning. Däremot påverkas inte den faktiska hälsan eller sjuktalen till det bättre.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Bättre ergonomi med aktivitetsbaserat kontor
Ergonomi • Enligt ergonom Tommy Wilén kan ett aktivitetsbaserat kontor vara skonsammare för kroppen än att ha en fast arbetsplats.
-
Stressrelaterade sjukskrivningar högst bland småbarnsföräldrar
Psykisk hälsa • Antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress fortsätter öka och har nått rekordnivåer under 2024. Främst är det mammor i åldern 30–39 år som drabbas.
-
Hot mot finansanställda har blivit vanligare
Hot och våld • Var fjärde finansanställd har upplevt hotfulla situationer på jobbet och över hälften känner sig otrygga på grund av den finansiella brottsligheten.