Inga maskiner kan ersätta en förskollärare
Publicerat 26 oktober 2020
"Robotarna kommer" har vi hört till leda de senaste åren och det är konstigt att vi inte pratar mer om just robotarna i relation till den könssegregerade arbetsmarknaden.
Fler och fler ekonomiska studier har de senaste åren, nästan lite i förbigående, visat att risken för att ett arbete tas över av en maskin är mycket större i mansdominerade branscher. Det är rentav så, enligt en del analyser, att ju mer dominerad en bransch är av kvinnor desto mindre sannolikt är det att robotar och AI kommer att ta över där.
Varför då?
Ja det beror på att maskiner i dag är dåliga på sådant som kvinnor ekonomiskt har specialiserat sig mot: emotionell intelligens, vård och mellanmänsklig kommunikation. Egentligen allt som vi har lärt oss att lite nedvärderande kalla för "mjuka förmågor".
Vi har i dag maskiner som kan slå världsmästaren i schack utan några som helst problem. Men inga maskiner som kan göra vad en förskolelärare gör. Därför brukar ekonomer anta att jobb som kräver mycket av dessa "mjuka förmågor" inte kommer att gå att automatisera på samma sätt. Vad skulle det egentligen få för ekonomiska konsekvenser?
I dag tjänar den som arbetar med människor oftast mindre än den som arbetar med siffror eller motorer. Kvinnor väljer yrken där man arbetar med människor. Därför har de också oftast mindre betalt. Men tänk om robotarna nu gör att de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden faktiskt blir de enda där vi behöver människor?
Maskinerna dundrar fram och tar männens jobb oavsett om de är finanskillar eller kranförare. Samtidigt skapar tekniken en ekonomi där allt som vi tidigare har kallat för » kvinnligt « efterfrågas som aldrig förr. Det är ju här som människan har en "komparativ fördel" gentemot maskinerna.
Tänk dig själv en regering som plötsligt hamnar inför den politiska utmaningen att omskola tvåhundratusen arbetslösa långtradarchaufförer till vårdbiträden? Medan regeringen försöker fundera ut hur man ska lösa detta dyker ett nytt populistiskt parti upp vars ledare lovar att skydda långtradarjobben till varje pris och därmed bevara nationens manliga stolthet intakt... Snacka om svår politisk situation!
Och den är faktiskt värd att fundera på.
Vi vet naturligtvis inte vad som kommer att hända med automatiseringen. Men att könsaspekten borde vara med i diskussionen är tydligt. Om kvinnor främst jobbar med andra kvinnor och män främst jobbar med andra män är det in på en sådan arbetsmarknad som robotarna vandrar. Självklart kommer den nya tekniken därför ha stora konsekvenser gällande kön.
Och vi borde prata mycket mer om detta.
Mer om Krönika
-
Tack, vi vet vad AI betyder
Krönika •
-
Förmodligen har du också använt en härskarteknik
Krönika • ”Men gumman!” Orden kom från en yngre manlig kollega, som jag vanligtvis respekterade och tyckte om. Han uttryckte sig vänligt och tanken var nog att låta lite personlig, men det kändes så fel. Helt plötsligt blev jag hans lilla dotter. Jag sa inget, men ångrade mig senare.
-
"Hjärnvilan är utrotningshotad"
Krönika • Av Sissela Nutley. ”Thank you for not using your cell phone” – stod det i spa:ts entré där jag bokat in tre timmar i relaxavdelningen. Det är faktiskt jag som tackar. På dessa timmar har min lilla hjärna fått tid att reflektera. Jag har exempelvis fått några nya idéer, hittat perspektiv på problem och även mentalt skrivit denna krönika.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Bättre ergonomi med aktivitetsbaserat kontor
Ergonomi • Enligt ergonom Tommy Wilén kan ett aktivitetsbaserat kontor vara skonsammare för kroppen än att ha en fast arbetsplats.
-
Stressrelaterade sjukskrivningar högst bland småbarnsföräldrar
Psykisk hälsa • Antalet personer som är sjukskrivna på grund av stress fortsätter öka och har nått rekordnivåer under 2024. Främst är det mammor i åldern 30–39 år som drabbas.
-
Hot mot finansanställda har blivit vanligare
Hot och våld • Var fjärde finansanställd har upplevt hotfulla situationer på jobbet och över hälften känner sig otrygga på grund av den finansiella brottsligheten.