Så kan krisen förändra kontorsjobben

När unga tillfrågas om vilka arbetsmiljöfaktorer som är viktigast hamnar ofta möjligheten till flexibelt arbete och distansarbete högt upp. Andelen anställda som distansarbetar har också ökat de senaste åren. En studie från Storbritannien visar att över 1,5 miljon britter arbetar hemifrån på heltid. I USA har techbolaget Wordpress helt slutat med att erbjuda kontor för sina anställda och det finns fler sådana exempel inom techbranschen.

Susanna Toivanen, professor i sociologi med inriktning på arbetsvetenskap, har forskat i många år på nya kontorstyper som aktivitetsbaserat kontor och utomhuskontor. Hon säger att kravet på fysisk närvaro på kontoret redan har luckrats upp i Sverige i kölvattnet av de aktivitetsbaserade kontoren som fått så stort genomslag här. Många är redan vana vid att själva styra sin tid och vara sina egna arbetsledare. Men en viktig skillnad i denna situation är att distansarbetet nu är påtvingat som en följd av coronaepidemin. 

– Vi vet från tidigare studier att påtvingad isolering leder till ensamhet. Vi behöver mötas och byta idéer. Man förlorar väldigt mycket av det icke-verbala när man sitter framför en skärm, säger hon.

Att vi nu snabbt ställer om till digitala möten och färre resor visar på hur arbetslivet kan bli mer hållbart i framtiden, enligt Susanna Toivanen. Covid-19-epidemin visar också på sårbarheten i de stora, öppna kontoren där virus sprider sig snabbt. I Sverige finns en ovanligt stor andel aktivitetsbaserade kontor. Att dela arbetsplats med varandra kan vara negativt ur smittosynpunkt.

– Men om man jämför med amerikanska kontor där det är vanligt med små kontorsceller som står tätt tillsammans är det aktivitetsbaserade kontoret bättre eftersom man kan välja sin plats och inte sitter fastkedjade med varandra.

Susanna Toivanens forskning om utomhuskontor har i ett slag blivit högaktuell.

– Utomhuskontor har så många fördelar ur ett hälsoperspektiv. Naturvistelse förebygger depression eftersom vi får mer dagsljus. Vi blir mer fysiskt aktiva och mindre känsliga för stresspåslag.

Susanna Toivanen vill också slå ett slag för att i större utsträckning använda stadens grönytor i jobbsammanhang.

– Kanske särskilt nu när vi inte kan träffas inomhus, säger hon.