Så kan krisen förändra kontorsjobben

Runt 20 procent av alla som börjat jobba hemifrån med anledning av pandemin kommer att fortsätta göra det även efter coronakrisen. Det bedömer forskaren och professorn Christer Karlsson vid Copenhagen Business School, och hänvisar bland annat till enkätstudier från USA där företagsledare har fått svara på frågor om hur krisen kommer påverka arbetslivet. Fler amerikanska techbolag uppmanar sina anställda att jobba hemma året ut och Twitter går till och med så långt som att säga att de anställda får stanna hemma "för alltid" om de vill.

Susanna Toivanen, professor i sociologi med inriktning på arbetsvetenskap, har forskat i många år på nya kontorstyper som aktivitetsbaserat kontor och utomhuskontor. Hon säger att kravet på fysisk närvaro på kontoret redan har luckrats upp i Sverige i kölvattnet av de aktivitetsbaserade kontoren som fått så stort genomslag här. Många är redan vana vid att själva styra sin tid och vara sina egna arbetsledare. Men en viktig skillnad i denna situation är att distansarbetet nu är påtvingat som en följd av coronapandemin.

– Vi vet från tidigare studier att påtvingad isolering leder till ensamhet. Vi behöver mötas och byta idéer. Man förlorar väldigt mycket av det icke-verbala när man sitter framför en skärm, säger hon. 

Att vi nu snabbt ställer om till digitala möten och färre resor visar på hur arbetslivet kan bli mer hållbart i framtiden, enligt Susanna Toivanen. Covid-19-pandemin visar också på sårbarheten i de stora, öppna kontoren där virus sprider sig snabbt. I Sverige finns en ovanligt stor andel aktivitetsbaserade kontor. Att dela arbetsplats med varandra kan vara negativt ur smittosynpunkt.

– Men om man jämför med amerikanska kontor där det är vanligt med små kontorsceller som står tätt tillsammans är det aktivitetsbaserade kontoret bättre eftersom man kan välja sin plats och inte sitter fastkedjade med varandra.

Calle Rosengren, vid Lunds universitet, har tillsammans med en grupp forskare undersökt hur distansarbete påverkar gränsen mellan arbetsliv och fritid. En slutsats är att distansarbete kräver större tydlighet från arbetsgivaren om när medarbetarna förväntas vara tillgängliga och inte.

– Chefen behöver se till att det finns en struktur för arbetet så att ingen utsätts för orimlig arbetsbelastning. Det ska vara tydligt avgränsat.

En annan aspekt med distansarbetet är att arbetsuppgifterna kan upplevas otydliga, därför behövs ett tydligt ledarskap där chefen definierar arbetet tillsammans med medarbetaren. Cheferna behöver också lära
sig att stötta och ge återkoppling på distans genom regelbundna digitala möten.

Den som sitter hemma och jobbar har inte socialt stöd i form av kollegor runt omkring sig att slänga ut en fråga till om man behöver hjälp. Eller bara prata en stund med. Visst går det att ringa, mejla eller chatta, men det är inte samma sak. Det sociala kan fungera som en buffert mot negativa stressreaktioner.

I studien som Calle Rosengren och hans kollegor gjorde intervjuade de även partners och barn till de som deltog för att höra om det var tydlig för dem när arbete pågick eller inte.

– Det underlättar att ha strategier i familjen så att barnen vet om föräldrarna jobbar eller inte när de sitter med datorn eller mobilen. Ha en diskussion tillsammans med hela familjen så att det är tydligt för alla vad som gäller, säger Calle Rosengren.