Hoppa till huvudinnehållet

Omkring en tredjedel av de anställda inom hälso- och sjukvård och socialt arbete uppgav 2017 att de hade blivit utsatta för våld eller hot om våld på sin arbetsplats, under de senaste tolv månaderna.

Bild: Istockphoto

Hot och våld

Var tredje vårdanställd utsatt för våld

Anställda inom akutsjukvård, psykiatri och demenssjukvård löper störst risk att bli utsatta för hot och våld på jobbet. Att helt få bort det är svårt men det är viktigt att utbilda personalen i att hantera de situationer som uppstår, konstaterar forskare i en ny rapport.

Omkring en tredjedel av de anställda inom hälso- och sjukvård och socialt arbete uppgav 2017 att de hade blivit utsatta för våld eller hot om våld på sin arbetsplats, under de senaste tolv månaderna. På arbetsmarknaden i stort var siffrorna betydligt lägre, 18 procent bland kvinnor och 9 procent bland män.

Att förekomsten av fysiskt våld är hög inom de här sektorerna har varit känt länge, trots det verkar problemen kvarstå. Det konstaterar Anna Nyberg, psykolog och docent vid Stressforskningsinstitutet och huvudförfattare till den nya rapporten "Våld i arbetslivet inom hälso- och sjukvård, socialt arbete och utbildningssektorn", som ges ut av Forte.

– Det här är sårbara grupper på arbetsmarknaden där vi ser höga sjukskrivningar och chefer med ansvar för många anställda. Förekomsten av fysiskt våld är etablerat hög, framför allt inom hälso- och sjukvården. Och då ska man komma ihåg att det här är yrkesgrupper som inte är utbildade i att hantera våld i jobbet, som exempelvis poliser är, säger hon.

Tillsammans med en grupp forskare från Stressforskningsinstitutet har hon genomfört en litteraturstudie av forskningen på området. I rapporten konstateras att kunskapen om vilka konsekvenser det kan få att utsättas för fysiskt våld på sin arbetsplats, fortfarande är relativt begränsad.

– Det som är mest beforskat är det psykologiska våldet, som vi ser har effekter på psykisk ohälsa och sjukskrivning. Vi vet mindre om vad det fysiska våldet kan få för konsekvenser men vi ser i ett ganska stort antal studier av medelhög kvalitet att det finns samband med psykisk ohälsa över tid, säger Anna Nyberg.

Forskarna har även tittat på förekomsten av genusbaserade trakasserier och konstaterar att betydligt fler män än kvinnor upplever sig diskriminerade på jobbet på grund av sitt kön i de här sektorerna.
Anna Nyberg och hennes forskarkollegor pekar i rapporten ut områden där kunskapsläget behöver förbättras, till exempel frågan hur fysiskt våld kan leda till ohälsa och om hälsokonsekvenserna skiljer sig mellan olika grupper i samhället. Förutom att belysa behovet av mer forskning hoppas Anna Nyberg att rapporten kan fungera som ett stöd och en ögonöppnare för arbetsgivare.

– Förhoppningsvis kan den göra det enklare för arbetsgivare att prata om frågorna med sina anställda. Det behövs ett bättre förebyggande arbete för att minska förekomsten av våld i de här sektorerna. Det kommer nog vara svårt att helt få bort det, så det handlar också mycket om att utbilda personalen och hantera de fall som uppstår, säger Anna Nyberg.

SIFFROR

Ur rapporten

  • 33 procent av manliga och 31 procent av kvinnliga anställda inom hälso- och sjukvården och socialt arbete uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna. Inom utbildningssektorn var siffrorna 14 procent för män och 20 procent för kvinnor. På arbetsmarknaden i stort var siffrorna 18 procent bland kvinnor och 9 procent bland män.
  • Förekomsten av hot och våld är högst inom akutsjukvården, psykiatrin och demenssjukvården.
  • Förekomsten av genusbaserade trakasserier var betydligt högre bland män inom hälso- och sjukvården och socialt arbete (15 procent) än på arbetsmarknaden i stort (5 procent). Bland kvinnor var det mindre vanligt att utsättas för genusbaserade trakasserier i dessa branscher, än på arbetsmarknaden i stort.
bild på Katharina Hedström

Katharina Hedström

Mer om Hot och våld

Senaste om Mer om arbetsmiljö