Så påverkar hemarbetet gruppdynamiken

Digitala möten och tomma kontorsplatser har blivit vardag för många i pandemins kölvatten. Hemarbetet har många fördelar men innebär också att det mentala avståndet blivit längre.

Bild: Jannis Politidis

– Vi har redan börjat prata om risken för ett A- och B-lag. De som jobbar på kontoret och kan delta i småsnacket om något som man senare tar upp på ett digitalt möte, och de som sitter hemma och är lite mer utanför, säger Caroline Lornudd, psykolog och forskare inom ledarskap och hållbart arbetsliv.

I sitt arbete som föreläsare och utbildare kommer hon i kontakt med många arbetsplatser där det blivit tydligt att hemarbetet fått konsekvenser för gruppdynamiken.

– När vi sitter hemma försvinner ju många av de spontana mötena och samtalen i korridoren och fikarummet som är så viktiga för att skapa relationer som leder till trygghet i gruppen, det vi kallar för ett psykologiskt tryggt gruppklimat, säger Caroline Lornudd.

En förutsättning är att man interagerar och lär känna varandra lite mer.

– Detta är givetvis viktigt i alla typer av grupper, även när alla är på plats. Men det har blivit svårare att få till naturligt när vi träffas mindre öga mot öga, säger Caroline Lornudd.

Tröskeln att be om hjälp högre

En studie från Storbritannien av psykologerna Alexandra Lechner och Jutta Tobias Mortlock visar att det vardagliga samspelet tar längre tid och kräver större ansträngning i arbetsgrupper där minst en tredjedel jobbar hemifrån. Tröskeln att fråga om hjälp har också blivit högre.

– Det är oftast lättare att be någon om hjälp när man springer förbi varandra i korridoren till exempel, än att kontakta någon via chatt eller mail, säger Caroline Lornudd.

När alla befinner sig på arbetsplatsen skapas subgrupper naturligt, om arbetsgruppen är tillräckligt stor. Men eftersom man träffas spontant sker informella samtal även mellan subgrupperna. Studien visade däremot att i subgrupper som bildas bland dem som arbetar hemifrån, sker de informella samtalen i egna digitala kanaler, tydligt avgränsade från varandra.

– Det skapar en otrygghet i gruppen där vissa lätt kan känna sig uteslutna, säger Caroline Lornudd.

För att övervinna svårigheter som kan uppstå på hybrida arbetsplatser är steg ett att inse att man faktiskt måste jobba mer aktivt för att gruppen ska bli trygg och sammansvetsad.

Ett sätt kan vara att planera in tid för social digital tid. Det kan både handla om digitala fikor där man inte pratar alls om jobbet eller att man startar varje möte med en slags incheckning där man får berätta om hur man mår eller hur veckan har varit.

– Jag har varit på arbetsplatser där man ordnat digitala sociala event för teambuilding, som till exempel choklad-provning. En sådan aktivitet skapar en gemensam upplevelse, vilket främjar relationerna i gruppen, säger Caroline Lornudd.

Det är också viktigt att gemensamt komma överens om vilka spelregler som ska gälla för arbetet. Allt från vilka digitala kanaler som passar arbetsgruppen bäst, hur stor del av arbetstiden man får lov att jobba hemifrån till hur sent man får lov att skicka mejl till varandra och om man ska ha kameran på eller avslagen vid möten.

– Där är min starka rekommendation att alla alltid har kameran påslagen i möten med arbetsgruppen. Det skapas lätt en otrygghet och maktobalans i gruppen när man själv har kameran på, men bara ser en ruta med att namn i, säger Caroline Lornudd.  

Hon tillägger att man måste vara extra tydlig i sitt kroppsspråk för att bekräfta den som talar vid digitala möten.

– Det handlar om att göra lite överdrivna nickningar, eller tummen upp för att visar att vi är med den som talar. Det går annars lätt förlorat när vi bara ser varandra i små rutor på en skärm, säger hon.

Våga berätta om missar

När det handlar om själva samtalsklimatet kan man hjälpa till att öka den psykologiska tryggheten genom att bemöta varandra med respekt och uppmuntra till att även våga delge varandra av saker som inte gått så bra.

– Det är ingen dum idé att regelbundet gå laget runt och berätta om något som inte gått så bra och dra gemensamma lärdomar av det, säger Caroline Lornudd.

I hennes arbete med att utbilda organisationer i hur de kan fånga tidiga tecken på stress, har hon i enkätundersökningar frågat om vad som skulle få medarbetarna att våga berätta om de känner sig stressade. Att tillhöra en grupp där man brukar prata om misstag och lärande har alltid hamnat högst upp på listan. 

– Så med andra ord blir det lättare att motverka allvarlig stressproblematik om man lyckats i arbetet med att skapa en hög psykologisk trygghet i gruppen, avslutar Caroline Lornudd.