Mikroagressioner drabbar hbtq-personer på jobbet
Publicerat 26 april 2022
Fler hbtq-personer mår psykiskt dåligt jämfört med befolkningen i stort. En viktig förklaring är den så kallade minoritetsstress, som många upplever, ofta på daglig basis. På arbetsplatsen är det viktigt med en diskussion kring normer och jargong för att skapa ett klimat där alla inkluderas, enligt forskaren Anna Malmquist.
Kränkningar, diskriminering, våld och hot om våld. Det är vad minoritetsstress handlar om, vilket adderar en extra belastning i tillvaron hos personer som tillhör en minoritetsgrupp.
Den vanligaste typen av minoritetsstress som hbtq-personer kan möta så gott som dagligen, inte minst på sin arbetsplats, är mikroaggressioner.
– Det handlar om subtila kommentarer, blickar eller gester. Små nålstick som synliggör att någon är annorlunda och inte passar in i normen, säger Anna Malmquist.

Hon är docent i socialpsykologi vid Linköpings universitet och arbetar just nu med ett större forskningsprojekt om minoritetsstress hos hbtq-personer. Forskningen är än så länge bara i sin linda men i det material man hunnit gå igenom kan man se att många hbtq-personer lyfter arbetsintervjuer som en extra jobbig situation.
– Man måste förhålla sig till om man vågar vara öppen med sin hbtq-identitet eller ej. Om man berättar finns alltid risken att bli diskriminerad och det kan vara mycket som står på spel vid en jobbintervju, säger Anna Malmquist.
Förbjöds vara öppen
I intervjumaterialet finns också många exempel på kränkande behandling på arbetsplatser. En intervjuperson berättade att hon förbjöds vara öppen med att hon levde i en samkönad relation, gentemot sina klienter
– Men alla som levde i heterosexuella relationer var fria att prata om sin familjesituation med sina klienter, säger Anna Malmquist.
Ett annat exempel var kvinnan som berättade på sin arbetsplats att hon var bisexuell och fick kommentaren av chefen att hon brukade kalla bisexuella för tvestjärtar.
Det var många som framhöll att de bar på en ständig beredskap på eventuella reaktioner när de berättade om sin hbtq-identitet.
– Det innebär ju en extra stress i tillvaron att hela tiden behöva navigera och fundera över vad man vill och kan berätta och vad det kommer få för konsekvenser, säger Anna Malmquist.
Viktigt att diskutera normer
Trots att många hbtq-personer utsätts för minoritetsstress av olika slag, inte minst på sina arbetsplatser, tycker Anna Malmqvist det är viktigt att framhålla att majoriteten har en god psykisk hälsa och lever rika liv.
– Men på gruppnivå kan man se att antalet som lider av ångest, depression och till viss del även tyngre psykiatrisk problematik är större jämfört med befolkningen i stort, säger hon.
För att minska utsattheten för personer som tillhör en minoritet menar Anna Malmquist att det behövs mer kunskap och en större öppenhet kring hbtq-frågor. Ett sätt att uppnå detta är att skapa forum på arbetsplatsen att kontinuerligt diskutera vilka normer som råder.
– Det kan till exempel handla om vilken jargong man har i fikarummet och vilket språk man använder. Självreflektion helt enkelt, säger hon.
Som kollega tycker hon det är viktigt att våga säga ifrån när någon i arbetsgruppen utsätts för en kränkning eller fördom.
Lästips: ”HBTQ+: Psykologiska perspektiv och bemötande”
– Det är nog många som sitter tysta och tänker att man inte ska föra någon annans talan. Men det är viktigt göra det eftersom det oftast är väldigt svårt att höja rösten för den som blir utsatt. Det har vi också kunnat se i vårt intervjumaterial, säger Anna Malmquist.
Minoritetsstress
Beskriver den stress minoritetsgrupper utsätts för på grund av strukturell ojämlikhet, fördomar och kränkningar, både medvetna och omedvetna. Begreppet kommer ursprungligen från hbtq-rörelsen men används även för att beskriva problematik för andra minoriteter, till exempel för personer med funktionsnedsättning eller personer med annan etnisk bakgrund än majoriteten.

Kerstin Karlsson
Mer om Diskriminering
-
Så kan arbetsplatsen underlätta för dyslektiker
Kompetens • Det behövs en mer inkluderande arbetsmiljö för dyslektiker i Sverige. Det anser författaren och föreläsaren Susanna Cederquist, som i sitt arbete också vill uppmärksamma dyslektikers styrkor.
-
Utrikesfödda har sämre arbetsmiljö
Mobbning • Utrikesförra upplever sig ha sämre arbetsmiljö än sysselsatta födda i Sverige. Dubbelt så många uppger att de utsatts för kränkande särbehandling på jobbet.
-
Företaget som inte ratar någon på grund av ålder
Diskriminering • På rekryteringsbolaget TNG anonymiseras kandidaternas ålder. Syftet är att undvika åldersdiskriminering – både medveten och omedveten.
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Kontoret ena dagen – grönsakslandet nästa
Hybridkontor • Därför mår vi bra av att odla. I Frankrike har en ny sorts hybridjobb vuxit fram där tjänstemän kombinerar kontorsarbete med odling några dagar i månaden. Så vad är det egentligen som gör att många upplever odling som läkande och finns det lärdomar att ta med sig in på kontoret?
-
Bättre fokus – när någon sitter bredvid
Må bra • Har du lättare att fokusera när någon sitter bredvid dig? Då är du inte ensam. Body double-metoden har lyfts fram som ett sätt att skärpa koncentrationen – men fungerar det verkligen?
-
Fortsatt många jobbar hemifrån – men ”office first” trendar
Distansarbete • Dubbelt så många arbetar hemifrån nu jämfört med tiden före pandemin, enligt siffror från SCB. Men det senaste året har en viss avmattning skett.