Arbetslöshet ökar risken för självmord
Publicerat 19 januari 2022
Varje år tar cirka 1 500 personer sitt liv i Sverige. Hur stor del av dessa dödsfall som har koppling till arbetet vet man inte idag. Men i en ny kunskapssammanställning kan man se att det finns ett tydligt samband mellan suicid och att bli av med jobbet.
Det finns relativt mycket kunskap i dag om hur många personer som dör av arbetsplatsolyckor eller sjukdomar som kan kopplas till arbetsplatsen. Det är en siffra som sjunkit rejält senaste decenniet och förväntas minska ännu mer i framtiden.
Men när det kommer till självmord och försök till självmord som har koppling till arbetet är kunskapen betydlig mer knapphändig. I den kunskapssammanställning som gjorts av myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) på uppdrag av regeringen finns endast tre studier baserade på svenska förhållanden, övriga 32 studier kommer från andra länder.
– Den viktigaste förklaringen är att det är så pass ovanligt att det krävs väldigt stora material för att kunna göra statistiska beräkningar, säger Linda Magnusson Hanson, forskare vid Stockholms universitet som gjort kunskapssammanställningen tillsammans med Thomas Nessen, processledande analytiker vid Mynak.
Arbetslöshet ökar risken
Det som förvånade henne mest är att det nästan inte finns några studier alls som tittar på självmordsförsök, vilket skulle kunna indikera att det också finns ett mörkertal.
– Men det vet vi inte med säkerhet i dag, säger Linda Magnusson Hanson.
Det tydligaste sambandet som framkom i studien var att det finns en koppling mellan suicid och arbetslöshet, ofrivillig pensionering och förlust av jobb.
– Det handlar främst om personer som har en trygg anställning men blir uppsagda, säger Linda Magnusson Hanson.
Branscher som sticker ut
Man har sett att vissa branscher har en högre självmordsstatistik än andra, till dessa hör bygg- och skogsarbetare, lantbrukare, poliser, maskinoperatörer, fartygsbesättningar, servicepersonal, städare och elektriker.
– Det som sticker ut här är att många av dessa yrken innebär en tillgång till metoder att ta sitt liv, som till exempel skjutvapen, kemikalier och mediciner. Det är också arbeten som kan vara förenade med sämre arbetsförhållanden, säger Linda Magnusson Hanson.
Man har också sett att risken för självmord är något högre för personer inom branscher med låg socioekonomisk status.
Höga krav och låg kontroll
Linda Magnusson Hanson känner inte till någon satsning för att förebygga självmord där man tagit hänsyn till faktorer som har koppling specifikt till arbetsplatsen.
– Det verkar främst ha handlat om att minska tillgången på metoder att ta sitt liv, säger hon.
En viktig sak som framkommer i hennes rapport är att det finns ett möjligt samband mellan höga psykologiska krav, spänt arbete och suicid. Det förra innebär bland annat hög tidspress och komplexitet i arbetet medan spänt arbete betyder att man har höga krav men liten möjlighet att påverka sitt arbete.
Detta är förhållanden som förekommer i hög grad i yrken inom vård och omsorg. Men höga psykologiska krav är också vanligt bland chefer och personer i ledande ställningar.
Ett syfte med kunskapssammanställningen har varit att lyfta fram insatser som kan skydda mot suicid.
– Men det har varit jättesvårt eftersom det nästan inte finns några studier alls om detta, säger Linda Magnusson Hanson och tillägger att anställningstryggheten kan vara svår att påverka eftersom den oftast hänger ihop med upp- och nedgångar i landets ekonomi.
I enstaka studier kunde man se att låg kontroll i arbetet och lågt socialt stöd ökade risken för suicid.
– Då ligger det ju nära till hands att anta att man genom att öka möjligheten till kontroll och socialt stöd minskar risken för suicid, säger Linda Magnusson Hanson.
Detta kan till exempel handla om att få möjlighet att påverka hur, när och med vem arbetet ska utföras och ha kollegor och chefer som lyssnar och bidrar med hjälp och tillgång till bra information.
Om studien
På uppdrag av regeringen har två kunskapssammanställningar gjorts om kopplingen mellan arbetsmiljö och suicid samt mellan arbetsmiljö och psykisk ohälsa. Detta är en del av en kommande nationell strategi inom psykisk hälsa och suicidprevention som sträcker sig till 2025. Uppdraget genomförs tillsammans med Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och ett flertal andra myndigheter.

Kerstin Karlsson
Mer om Psykisk hälsa
-
Psykisk ohälsa som barn ökar sårbarhet senare i livet
Psykisk hälsa • Psykisk ohälsa ökar bland unga. Det ökar också risken att bli sjukskriven senare i livet enligt en ny studie från Karolinska Institutet.
-
”Hela livssituationen påverkar”
Stress • År 2028 försvinner diagnosen utmattningssyndrom. Det är i grunden positivt för patienterna enligt Alexander Rozental, professor i psykologi vid Luleå tekniska universitet. Diagnosen har inte varit tillräckligt träffsäker eller resulterat i effektiva behandlingsmetoder.
-
Bättre fokus – när någon sitter bredvid
Må bra • Har du lättare att fokusera när någon sitter bredvid dig? Då är du inte ensam. Body double-metoden har lyfts fram som ett sätt att skärpa koncentrationen – men fungerar det verkligen?
Prenumerera på nyhetsbrevet
Ja tack, jag vill få nyheter, inspiration och tips till min mejl varje vecka – helt utan kostnad.
Papperstidning
Få tidningen till din brevlåda fyra gånger per år – helt utan kostnad. Du får fördjupande reportage, tipsinriktade artiklar och kan inspireras av hur andra jobbar med arbetsmiljö.
PrenumereraSenaste om Mer om arbetsmiljö
-
Sant och falskt om mobilen
Verktyg och produkter • Ska man lägga mobilen i ris om man tappat den i vatten och är det sant att mobilen lyssnar på det du pratar om? Arbetsliv reder ut myter om mobilen – ett av våra allra mest använda arbetsverktyg.
-
Företaget som saknar hierarkier
Arbetsmiljöarbete • På konsultföretaget Itid i Luleå finns inga chefer och alla medarbetare har samma lön. Det har lett till ett brett engagemang för arbetsmiljöfrågorna, säger Annica Wållberg som är konsult.
-
Skolor brister i arbetet mot hot och våld
Hot och våld • Enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket misslyckas tre av fyra skolor med att förebygga att personalen utsätts för hot och våld.