Hoppa till huvudinnehållet
Arbetsklimat

Musik på jobbet – stämning eller störning?

Vår förmåga att filtrera bort bakgrundsljud på jobbet är individuell. Medan en medarbetare inte registrerar att musik spelas kan en annan knappt fokusera alls. När ljudmiljön på jobbet ska ses över är det viktigt att ta hänsyn till individuella skillnader, enligt Jonas Borell som forskar på störande bakgrundsljud.

Julmusiken som spelas i butiker är till för att attrahera kunderna och inte skapad med tanke på personalen och arbetsmiljön, säger Jonas Borell som är psykolog och arbetsmiljöforskare vid Lunds tekniska högskola. Men så länge musiken är på rimlig volym och återkommande tänker vi till slut inte på den. Evolutionärt är vi dock programmerade att bli stressade av starka ljud.

Porträtt av Jonas Borell
Jonas Borell, psykolog och arbetsmiljöforskare vid Lunds tekniska högskola.
Bild: Kennet Ruona

– Starka ljud och hög volym gör att vi får högre puls och högre blodtryck. Höga ljud kan dölja faror. Det är tröttande att försöka urskilja varningssignaler i en högljudd miljö, och tack vare evolutionen blir vi stressade för att vara beredda om något farligt skulle dyka upp. Är det återkommande och över lång tid är det inte bra för hälsan.

Arbetsgivaren behöver anpassa ljudmiljön

Enligt Jonas Borell har vissa människor svårare än andra att filtrera bort musik i bakgrunden. Det kan till exempel gälla personer inom autismspektrat. Arbetsgivaren är skyldig att ta hänsyn till särskilda förutsättningar och hitta en lösning när det gäller ljudmiljön.

– Man kan fundera på att anpassa ljudmiljön eller arbetsuppgifterna. Hörselskydd eller arbete i annan miljö kan också vara alternativ, men bör inte användas i första hand. Och den personal det gäller ska så klart vara med och välja.

Om julmusiken flödar i varuhus och butiker just nu är det desto tystare i kontorslandskapen, ofta så tyst att vi blir störda av våra arbetande kollegor, säger Jonas Borell. Klappret av ett tangentbord hörs på tio meters håll liksom kollegan som sörplar kaffe några bord bort. Men allra mest störs vi av det mänskliga talet, kollegor som pratar med varandra eller i telefonen. Eftersom hörseln hela tiden söker mänskligt tal försvårar det vår förmåga att koncentrera oss på annat.

Tillsatt ljud kan maskera störande prat

Jonas Borell är delaktig i ett forskningsprojekt, finansierat av Afa Försäkring, som tittar på ljudmaskering på kontor för att minska störningarna från kollegornas prat.

– Husen vi jobbar i är isolerade och ventilation, datorer och kopiatorer är tysta. I tanken om att tyst är bra. Bakgrundsljud som förr hjälpte till att maskera andra ljud är borta. Då kan man i stället tillsätta ljud som maskerar det mänskliga talet så att det inte stör lika mycket.

Det fungerar som när den som står vid en köksfläkt och lagar mat och pratar bara hör den som står bredvid och inte den som är i ett annat rum, fast med svagare ljud än en köksfläkt.

När de som jobbar i öppna kontorslandskap behöver sätta på sig hörselkåpor för att inte bli störda är det mycket som går förlorat i samspelet och det sociala, säger Jonas Borell.

Hur är det med julmusiken i butikerna, stör den mindre om den är utan sång?

– För de flesta tar musik med sång upp lite mer av vår mentala kapacitet, och att höra texter kan ibland störa våra tankebanor. Därmed kan instrumentell musik eventuellt vara mindre riskfylld och stressande, säger Jonas Borell.

bild på Gerd Eriksson

Gerd Eriksson

Mer om Arbetsklimat

Senaste om Mer om arbetsmiljö