Därför bör inte kontoret vara knäpptyst

Dagens öppna kontorslandskap byggs rejält dämpade och isolerade i tron om att det är en arbetsmiljö där vi kan koncentrera oss, enligt Alexander Kassberg. Men när det är lika tyst som på ett vindstilla fjäll uppfattar vi ljuden runt omkring oss extra tydligt.

– Vi hör vad någon säger tio meter bort, fotsteg, tangentbordsknatter och kollegans kurr i magen innan lunchen. Sitter du i ett vakuumtyst kontorslandskap kan det upplevas som ett otroligt starkt ljud bara någon öppnar en dörr, säger Alexander Kassberg på Efterklang som tillhör ingenjörs- och designföretaget Afry.

Bild: Efterklang

Att tillsätta bakgrundsljud så kallad ljudmaskering på ytor där vi behöver kunna fokusera gör att vi blir mindre störda av andra ljud runt omkring. Ljudmaskeringen kan till exempel vara lövprassel, fågelsång eller en svag susande vind.

– Sen är vår tolerans för ljud är olika. Vissa är känsliga för mycket ljud och behöver total tystnad för att kunna koncentrera sig.  Medan andra behöver mer energi och vill ha liv och rörelse runtomkring sig för att kunna fokusera. Det behövs arbetsytor för båda typerna.

Ingen ljudmiljö som passar alla

­Han menar att alla förtjänar en bra arbetsplats i ett öppet kontorslandskap. Och den som behöver jättetyst kommer att dra det kortaste strået. Det är en illusionen att samma ljudmiljö fungerar för alla, säger han.

– Det gäller att kunna erbjuda dem som verkligen behöver tystnad ett fokusrum i kontorslandskapet, ett rum där de kan stänga dörren och vet att de kan sköta arbetsuppgifter som kräver fullt fokus.

Kollegors prat stör mest

Och det som stör oss mest när vi behöver jobba fokuserat är kollegornas prat. Vår hjärna reagerar på mänskligt tal, att det är information vi bör lyssna på.  Däremot blir vi inte störda av diffust eller statiskt brus på samma sätt, det klarar hjärnan av att sålla bort.

– Vi tycker sällan att sorlet på ett café med lite musik i bakgrunden och slammer från köket upplevs särskilt störande. Där störs det mänskliga talet ut av bakgrundsljudet.

Han menar att man på samma sätt kan jobba med ljudmiljön i ett kontorslandskap beroende på vad arbetsytorna ska användas till. På så vis kan man också påverka människors ljudbeteende.

– Vi har sett att behaglig bakgrundsmusik i en reception, entré eller matsal får axlarna att sjunka ner och hjälper de på arbetsplatsen att koppla av. Musiken blir en signal att ”här får man prata med normalt röstläge, skratta, umgås eller prata i telefon” utan att det stör När man sedan lämnar den delen av kontoret och går in i en tystare del sänker man automatiskt rösten och visar större hänsyn till de som jobbar där. Vi anpassar oss intuitivt när vi går från en ljudmiljö till en annan.

I kölvattnet av pandemin där vi vant oss vid att jobba hemma ibland, speciellt när vi vill fokusera, har arbetsplatsen i ännu större utsträckning blivit en plats för möten och social samvaro med kollegorna. Så ska det också ska vara, anser Alexander Kassberg. Därför är det viktigt att inte bara utforma ytor för fokus på arbetsplatsen utan också ytor som främjar umgänge.

– Det ska vara roligt och stimulerande att gå till arbetsplatsen. Och du ska kunna utföra alla former av arbete där. Både fokusjobb, arbetsmöten och ha social samvaro med kollegorna, säger Alexander Kassberg.