Därför toppar kyrkan listan över psykisk ohälsa

Redan 2014 presenterade Försäkringskassan en granskning när det gällde riskerna för sjukskrivning i psykiatriska diagnoser. Då hamnade yrkesgruppen präster, inom kyrkan och andra trossamfund, högt i statistiken och framför allt kvinnliga präster. Sex år senare gjordes en uppföljning och även då konstaterades att präster men också diakoner löper stor risk att bli sjukskrivna. Prästerna är den yrkesgrupp som har allra högst risk att drabbas av svåra stressreaktioner medan diakoner har hög risk att drabbas av utmattning. Det går även att se att kyrkoherdarna, som leder församlingen och bland annat har ansvar för arbetsmiljön, själva löper stor risk att bli sjuk i stress och utmattning.

Bild: Jenny Unnergard

En av förklaringarna är att det är kontaktyrken, det vill säga arbeten med mycket kontakt med människor. Det är känt att det bland de yrkena är större påfrestningar och därmed ökad risk för psykisk ohälsa. Men enligt Vibeke Hammarström Falk, förbundsdirektör inom Kyrkans akademikerförbund, handlar det också om en obalans mellan arbete och fritid.

Granskningen lyftes av facket för drygt ett är sedan när man tyckte att frågorna inte togs på allvar.

– Det finns en förväntan att alltid vara tillgänglig och att arbeta extra och på tider när du egentligen har slutat din arbetsdag. Det gör att det är svårt att få återhämtning, säger Vibeke Hammarström Falk.

Svårt med gränssättning

Från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao, ser man att det finns problem men jobbar också aktivt med frågorna.

Bild: Magnus Aronson

– Vi vet att det finns ett starkt engagemang inom kyrkan. Det är en stor fördel men det är också något som kan göra det svårt att sätta gränser. Det finns många förväntningar från arbetsgivaren, från församlingen och inte minst från sig själv. Gränssättning är ett ytterst ett ansvar för arbetsgivaren men även av individen, säger Anna von Malmborg, utvecklingschef och arbetsmiljösamordnare inom Skao.

Hon delar inte fackets bild att detta inte tas på allvar.

– Vi har jobbat med dessa frågor kontinuerligt. Vi tar upp det i arbetsmiljöutbildningar, i ledarskapsutbildningar och vi erbjuder rådgivning och stöd. Vi ser också en ökad efterfrågan på våra utbildningar. Vi har även arbetsmiljöundersökning som vi erbjuder.

Mer kunskap om kyrkoherdarnas arbetsmiljö behövs

Anna von Malmborg säger att det också behövs mer kunskap, inte minst om kyrkoherdarnas arbetsmiljö.

– Vi vill veta mer om kyrkoherdarnas situation, hur det ser ut på chefsnivån. Vi behöver fler nycklar till vad som är viktigt i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det pågår forskning om det vid Malmö universitet som ska vara klar i vår och det ska bli väldigt intressant att se resultatet.

På flera håll råder det brist på präster och kyrkoherdar och det bidrar till att öka pressen och gör att många arbetar mer än de ska.

– På sina håll är det svårt att fylla de platser man har. Det gäller att hitta arbetssätt för att lösa situationen och på många ställen har man gjort det. Man kan ha en ställföreträdare som går in vid ledighet. Är man en lite församling så kan det handla om att samarbeta över församlingsgränserna. Vi har även en prästbank där det kan gå att hitta en pensionerad präst som kan gå in tillfälligt, säger Anna von Malmborg.

Brister i arbetet mot kränkande särbehandling

Även Arbetsmiljöverket har granskat kyrkan och de religiösa samfunden. I en stor riksomfattande inspektion som berörde flera branscher och olika arbetsmiljöområden undersöktes hur det ser ut när det gäller kränkande särbehandling inom kyrkan och samfunden. Totalt gjordes 313 inspektioner hos trossamfunden mellan 2020 och 2022. 69 procent av de arbetsplatser som besöktes fick krav på förbättringar.

Bild: Arbetsmiljöverket

– Det vi kunde se var att många arbetsgivare undersökt och riskbedömt men att det hos många fanns bristande rutiner för att hantera kränkande särbehandling och även bristande kunskaper, säger Kristina Gavare, regionchef för region syd inom Arbetsmiljöverket.

Vid inspektionerna konstaterades att Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation hade ett bra stödmaterial. Men det behövde en större spridning.

Godhetskulturen inte bara god

– En avgörande faktor är att kyrkoherden som har ansvar för arbetsmiljön har förutsättningar att leda arbetet på ett bra sätt. Som kyrkoherde har man ett ganska komplext uppdrag med ansvar både för verksamhet och personal. Då är det desto viktigare att man får stöd från sin arbetsgivare, fortsätter Kristina Gavare.

Arbetsmiljöverket beskriver en ”godhetskultur” inom samfunden och kyrkan som handlar om att vilja alla gott. Baksidan är att man undviker att ta tag i konflikter och det kan i förlängningen leda till kränkningar.

– Jag tycker inte att det är en godhetskultur men det kan ligga något i att vi vill vara tillåtande och det kan göra att man inte tar tag i konflikter tillräckligt snabbt. Något som vi ofta pratar om är hur viktigt det är att våga vara chef och arbetsledare och i den rollen lyssna in signaler tidigt och hantera dem, säger Anna von Malmborg.

– Kyrkoherden måste också ges förutsättningar att göra sitt arbete som chef.